Jag som är ansvarig för bloggen "Entreprenöriellt lärande” är mellanstadielärare sedan 1987. Jag vill sprida entreprenöriellt lärande så vi kan utveckla entreprenöriella kompetenser hos eleverna. Vill vi ha starka, kreativa, initiativrika elever, som vill och kan lösa problem måste vi medvetet införa arbetssätt i skolan som främjar detta. Genom bloggen hoppas jag på att nå ut även utanför min skola.
Det
finns säkert många svar på detta, men själv tror jag att det viktigaste är att läraren
kan bygga bra relationer till eleverna och vårda dem väl. Naturligtvis ska lärares ämneskunskaper vara djupa liksom deras didaktiska kunskaper, men det räcker inte bara med det! Det krävs också bra relationer mellan lärare och elev för att alla elever ska utvecklas och inhämtar kunskaper
Annika Lilja,
forskare vid Göteborgs Universitet, har skrivit en avhandling om hur goda
relationer kan byggas upp. Den viktigaste byggstenen är, enligt henne, just bra
relationer; En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas
motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande. Enligt henne känner
elever förtroende för lärare som ger dem tid och engagemang, som kan sätta gränser och som
har förväntningar på dem.
”Kid’s
don’t learn from people they don’t like! ”
/
TED-talks Rita Pierson 2013
Lyssna
på detta underbara, 8 minuters, TED-talk.
Rita Pierson pratar om engagemang, relationer och
förtroende,
Vi gör mycket som är
entreprenöriellt och ämnesövergripande. I alla klasser jobbar vi för fullt med
de entreprenöriella kompetenserna. Dessa kompetenser behöver man lägga fokus på,
för oavsett vad man ska syssla med i framtiden kommer de att behövas hos alla!
Ta initiativ
Ha självtillit
Vara kreativ
Vara flexibel
Kunna samarbeta
Våga fatta beslut
Ha mod att ta risker
Kunna kommunicera
Vara ansvarstagande
Utveckla och skapa värden
Omsätta idéer till handling
Vara nyfiken och söka kunskap
Ta tillvara på möjligheter och förändringar
Vi är alla på skolan medvetna om att ledarskapet är viktigt och vår strävan
är
att ha en skola där det finns:
tydlighet i förväntningar och ansvar.
en organiserad verksamhet för att stödja alla till att lyckas.
en verksamhet som litar på eleverna, tar vara på deras vilja att lära och hjälper dem att hitta inre motivation
uppgifter som främjar delaktighet, samarbete och meningsfullhet
tillitsfulla relationer och en kultur där det är OK att
göra fel, för ett misslyckande kan leda till en bra lärsituation
en tydlig värdegrund som genomsyrar hela vår verksamhet -
våra värdeord är: ”SPORT"
Under detta
läsår har vi ägnat flera studiedagar åt att fördjupa oss i hur man kan arbeta mer
ämnesintegrerat med hjälp av entreprenöriellt lärande. Det finns många
entreprenöriella inslag på vår skola och ämnesintegrerat arbetssätt bedrivs i
alla klasser. Jag har gjort en sammanställning, som berättar lite om vad vi
jobbar med och har jobbat med under läsåret i de olika klasserna, från
förskoleklassen till år 6. Det som står här på bloggen är en mycket
förkortat version, så vill ni läsa mer får ni höra av er. Detta är alltså ingen fullständig redogörelse, men när
man läser får man en liten inblick i vad som händer på skolan.
I FÖRSKOLEKLASSERNA
Under läsåret har temat ”Pettson och
Findus” varit en stor del av verksamheten. Värdegrunden har genomsyrat
arbetet i de olika stationerna, där de bl.a. har jobbat med:”Hur en god vän ska vara" och ”Hur man värna om
djur och natur". I alla stationer har det krävts samarbete. Temat kommer att
avslutas genom en musikal, där eleverna står som manusförfattare. Sång och musik
skapar glädje och gemenskap. Allt bygger på de viktiga orden: Kreativitet,
Nyfikenhet och Självförtroende
1AB
Jobbar under läsåret med temat ”Ulricehamns
historia”. Här får de in alla skolämnen. De jämför hur det är nu med hur det var förr i tiden. Idag, den 12 mars, hade de en gammeldags skoldag, som var mycket uppskattad. Senare i vår
blir det stadsvandring med faddergrupper, studiebesök på bondgården och besök av
Guideföreningen. De läser nu boken ”Alla vi barn i
Bullerbyn”. Boken passar bra in på temat och i slutet av mars, på Filmfestivalenska de se på filmen.
2AB
Deras stora projekt i höstas var Luciatåget, som klasserna började arbeta med
direkt efter novemberlovet. Målet var att ge eleverna en historisk aspekt på
luciatåget och skapa en förståelse för varför vi firar denna tradition. De pratade också om varför vi firar jul och om våra jultraditioner. Detta ledde till att de lussade
på många ställen och blev varmt välkomnade. De lyckades få med alla skolans
ämnen i detta tema. Just nu arbetar de med rymden. De utgår från elevernas förkunskaper och även här har de
fått med de flesta ämnena i temat. Nu i slutet på projektet har alla fått välja
vad de vill fördjupa sig i. Många har valt en favoritplanet, men många är också
intresserade av att skriva om astronauter och rymdteknik. Under våren ska de ut
på många olika spännande studiebesök.
3AB
De arbetar med Kroppen – De tog först reda på vad eleverna redan visste och arbetade sedan med det eleverna ville mer
om. De har läst, sett på film, diskuterat och även fått experthjälp från
skolsköterskan. Många ämnen: NO, SO, svenska, bild, engelska, musik och matematik kom helt naturligt med i
projektet. Eleverna har lärt sig mycket och i
diskussioner har de även fördjupat sig i hur man tar hand om sin kropp, när det
gäller t.ex. motion och mat.
4AB
Detta är mina klasser och vi
försöker jobba med de entreprenöriella
kompetenserna varje dag! Läxorna är ofta
utformad så att eleven ska fundera över något, ta reda på något, läsa något
hemma eller repetera fakta av olika slag. Ofta kan läxan vara att eleven
ska göra något praktiskt, ha tankar om det och sedan ta med sina funderingar
och tankar till skolan. Här ska läxan diskuteras och eleverna övar sig på att
ta ställning, säga vad de tycker, argumentera och lyssna på varandra. Vi
använder oss också av ett läromedel från Ung Företagsamhet; ”Vårt samhälle”,
som är framtaget för att stimulera entreprenöriellt lärande och de
entreprenöriella kompetenserna. Vi jobbar mycket med reflektion; Det är bra
att fråga eleverna: ”Vad har du lärt dig idag?”, ”Hur lär jag mig?”, ”Vad
påverkar mitt lärande?” I höstas hade
vi ett besök på Navet i Borås. Där
fick eleverna jobba med ”el och magnetism”. Detta arbetade vi med i både
svenska, NO, bild och på ”datalektionerna". Eleverna gjorde också i ordning
experiment, som de sedan visade för andra elever på skolan. När vi var i Borås
tittade vi även på statyer/skulpturer
i Borås. Eleverna fick innan vi åkte välja 2 skulpturer var. De tog reda på
fakta och skrev rent på datorer. När vi kom till de valda skulpturerna
var eleverna engagerade guider. Flera Boråsare stannade och lyssnade till de
stolta eleverna! Vi har också varit på flera studiebesök.
5AB
Ett stort arbete var satsningen inför
Nordenkvällen, då föräldrana bjöds in till skolan. Eleverna studerade, ur många perspektiv, Norden i undervisningen och syftet var att berätta för föräldrar om detta på kvällen. Eleverna hade stort
inflytande och de hade som målsättning att samarbeta mycket mellan klasserna. Alla
ämnen kom med i detta projekt. De
läste och skrev mycket. Geografi, historia och religion genomsyrar arbetet, men
även NO ämnen kom med på ett naturligt sätt. De lyssnade på musik från alla
länderna och hemkunskap blev det också, eftersom de sålde smakprover av
nordiska rätter på Nordenkvällen. Bild och teater var viktiga ingredienser, då de
användes för att visa för föräldrarna vad eleverna hade lärt sig. Delar av
undervisningen skedde på engelska och bl.a. tillverkades en broschyr om Norge. Ledarskap övades när eleverna hade hand om tävlingar och
lekar på Nordenkvällen
6AB
Klassernas mål är att försöka knyta ihop många ämnen och
arbeta ämnesövergripande, för att på så sätt få en helhet och kontinuitet i
undervisningen. De jobbar bl.a. med ett entreprenöriellt läromedel, som heter
”Se möjligheterna” Andra inslag är att de ser på en film och sedan knyter de
alla ämnen till den filmen och arbetar ämnesövergripande. De jobbar även med
”Grej of the Day”. Engelska och bild går att få med i det mesta, då de både
undervisar i dessa ämnen och använder dem som arbetsredskap.De jobbar med världen i både NO och SO och i detta arbete
får de även in svenska, engelska, matte och bild. Ett av deras projekt heter
”Jorden runt på 40 dagar”. Här ska eleverna planera och genomföra en resa
jorden runt utifrån vissa givna förutsättningar, som tidsperspektivet 40
dagar och en budget på 70 000 kr. Boende, transportmedel och vissa inträden
kostar. De ska också besöka alla världsdelar och göra uppgifter tillhörande varje;
såsom besöka tre länder och berätta om turistattraktioner, besöka öknen i
världsdelen, göra en reklamaffisch om landet eller kanske skriva till Sveriges
statsminister och föreslå olika sätt att minska fattigdomen i landet.
Till detta kommer att söka information och fakta på olika sätt, samt räkna för
att hålla budgeten och göra tillhörande uppgifter; skriva, måla, läsa,
översätta texter m.m. De har också fått information om olika yrken genom besök i
klasserna, de har gjort flera studiebesök och har en praodag planerad i maj.
ENTREPRENÖRIELLT
LÄRANDE - SLUTORD
Vi har positiva elever på
Ulrikaskolan, elever som trivs på skolan, elever som vill lära sig och som är
motiverade. Vi har också engagerade pedagoger och tillsammans har vi det bra. Det
är dock inte alltid som man vet om vad alla andra klasser på skolan jobbar med.
Det är synd och vi borde kanske bli bättre på att dela med oss av alla goda
idéer till varandra. När ni nu har läst lite om vad som har gjorts och görs i
de olika klasserna under detta läsår hoppas jag att ni alla som jobbar på Ulrikaskolan
känner er stolta. Vi har en fin verksamhet! Avslutningsvis kan ni här läsa vad
som står i Lgr 11 angående entreprenörskap.
Vad som påverkar ”lärandet"?... enligt elever i 4:an
Vad påverkar lärandet? Jag frågade 45 elever (10-åringar)
vad som gör att de lär sig. I klass 4A och 4B på Ulrikaskolan tyckte eleverna
att det är mycket som påverkar. Det som påverkar mest är ”eleven själv”, sedan
kamrater och läraren. Föräldrarnas stöd tyckte de också var viktigt! Elevernas
tankar om ”lärande” påminner ganska mycket om vad John Hattie skriver om
lärande.
Eleverna fick skriva ner vad de tyckte och här
har jag sammanställt deras svar. Några punkter påminner mycket om varandra, men
det finns lite nyanser som gör att jag skriver ner dem alla ändå.
Klassrummet, läraren och
undervisningen
Att läraren gör lektionerna
intressanta och att läraren är intressant
Att vi får omväxling och får lära
oss på många olika sätt
Tydlig lärare och att man får veta
vad och hur man ska göra
Att läraren kan lära ut
Att läraren tycker om alla och är
snäll
Att läraren ser till att alla får
svara och prata
Att läraren förklarar så man förstår
Att läraren säger ifrån när det
behövs
Att det finns regler
Att läraren kan mycket
Att läraren trivs med sitt jobb och
är glad
Att läraren tror på mig, att jag
känner det stödet för då vill jag jobba mer
Delmål
Bra läxor som man lär sig av både
när man gör dem och när man går igenom och pratar om dem i skolan efteråt
Musik i klassrummet ibland gör att
man mår bra och jobbar bättre
Att alla känner sig delaktiga
Att man får hjälp
Att man har kul
Eleven själv och kamraterna
Att man är positiv och har en positiv
inställning
Tålamod
Arbetsro
Bra ljudnivå
Ingen stress
Att man mår bra
Tro på sig själv
Att man inte fjantar sig
Att man är pigg och mätt
Tålamod
Att man vill
Att man är seriös
Att man gör sitt bästa
Att man har rätt inställning
Att man tar ansvar
Att man kommer i tid och tar vara på
tiden
Att man kämpar
Att man deltar i diskussioner
Att man fokuserar på uppgiften
Koncentration
Att man inte pillar(grejar) med
andra saker
Att man aldrig ger upp, utan
försöker igen
Att man får göra fel
Att man lyssnar
Att man gör läxor
Att man övar
Att man får komma på egna idéer
Trivsel i klassen
Diskussioner
Experiment
Bra kamratskap, att alla är snälla
Att man ”höjer andra och blir ”höjd”
av kamrater (beröm och feedback)
Att man får säga vad man tycker, men
inte såra varandra
Att man gör bra saker mot sig själv
och andra
Att man uppmuntrar varandra
Att man visar varandra respekt
Att kamrater hjälper varandra
Att alla får prata
Skolan
Att man trivs på skolan
Att man känner sig trygg på skolan
Att rasterna är roliga
Hemmet
Att föräldrar hjälper
och förklarar
Att föräldrarna stöttar
sina barn när de behöver det
Att föräldrarna påminner
Att man pratar med
varandra om skolan och allt som händer
Att föräldrar sätter
gränser = lär ut vad som är rätt och fel
Att föräldrarna ger
beröm och rättar mig om jag gör fel
Uppgiften gick otroligt bra! Eleverna älskade dessa citat. Många berättade att deras föräldrar verkligen hade gillat uppgiften och att det varit många diskussioner hemma om vilka citat man gillar bäst och hur man kan tolka dem.
Alla hade ju valt 5 citat och vi delade in klassen i 3 delar och så fick de berätta för sin grupp om ett citat i taget. De hade egna tolkningar som visade att de hade fattat innebörden. Barn förstår metaforer, de sa till mig att de älskar metaforer för det gör verkligheten tydligare och gör att man tänker efter och förstår bättre.
Här kommer citaten från Konfucius igen. Det intressanta var att de flesta citaten valdes, det vara bara 3 av dem som ingen valde och de är nu borttagna från listan nedanför.
Gör
inte mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.
Att
leva utan att tänka har inget värde. Att tänka utan att leva är farligt.
Bättre
tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Oroa
dig inte för att ingen känner dig; försök att vara någon värd att känna.
Man kan
bedra en ärlig man men aldrig göra honom löjlig.
Jag hör
och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår.
Om du
hatar en människa, gör henne en tjänst och du skall lära dig älska henne.
Att
veta det rätta och inte göra det är brist på mod.
Vart du
än går, gå med hela ditt hjärta.
Allting
har sin skönhet, men alla ser den inte.
Respektera
dig själv och andra kommer respektera dig.
Om en
människa upptäcker sitt misstag och inte rättar till det, begår hon ytterligare
ett misstag.
Kunskapens
kärna är att äga den och använda den.
Studier
utan eftertanke är bortkastad tid - eftertanke utan studier är farligt.
När du
ser en mästare, sök att likna honom. När du ser en dåre, pröva dig i ditt inre.
Den som
flyttar ett berg börjar med att bära bort småsten.
Det
storslagna ligger inte i att aldrig falla, utan att resa sig varje gång det
händer.
Det
spelar ingen roll hur långsamt du rör dig, bara du inte stannar.
Det viktiga är inte hur länge man lever, utan hur väl man
lever.
Människan har två öron och en
mun. Detta för att kunna lyssna två gånger så mycket som hon talar
Studera det förgångna, om du vill
förutsäga det kommande.
Efteråt sa en tjej: Många av citaten har vi använt nu idag genom att göra uppgiften och prata om våra tolkningar. "Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår”. Vi kommer att minnas det här. Det passar också in på "Kunskapens kärna är att äga den och använda den”, för nu har vi använt kunskapen vi har lärt oss. Då svarade en kille att han tycker att fler citat passar in på den här diskussionen. Om vi lärt oss detta kommer vi ju göra så här och då får vi ett bra liv och det passar in på: "Det viktiga är inte hur länge man lever, utan hur väl man lever” och "Gör inte mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig”.
I en annan grupp kom kommentaren: Vi gör ju så här i skolan när vi jobbar med delmål, eller egentligen alltid... vad vi än lär oss. Det jag tänker på är: "Den som flyttar ett berg börjar med att bära bort småsten” och även "Människan har två öron och en mun. Detta för att kunna lyssna två gånger så mycket som hon talar”... för nu lyssnar vi ju mer än vi pratar, för vi lyssnar på varandra!
En elev pratade om vad som händer i Syrien med krig, IS och hur soldater värvas i andra länder. Här tyckte hon att detta citat passar in: "Studier utan eftertanke är bortkastad tid - eftertanke utan studier är farligt”.
En favorit i alla grupper var. "Bättre tända ett ljus än att förbanna mörkret”. Istället för att klaga ska man göra något åt det, ansåg eleverna. Att bara gnälla hjälper inte, så det är bättre att hitta lösningar på problemen. Några andra favoriter var: "Att veta det rätta och inte göra det är brist på mod”, "Vart du än går, gå med hela ditt hjärta"och "Det storslagna ligger inte i att aldrig falla, utan att resa sig varje gång det händer”.
Ja, det var fantastiskt att få sitta och lyssna på eleverna när de pratade om sina tankar, förklaringar och tolkningar. De sa så många kloka saker och jag ler bara jag tänker på det. Det har varit en bra skoldag idag; filosofiska, djupa diskussioner med elever som brann för det de pratade om på förmiddagen och sedan längdskidåkning i strålande sol, tillsammans med dessa underbara elever på eftermiddagen!
John Hattie har forskat om detta och presenterat sitt
resultat i boken ”Synligt lärande” (Visible
learning, 2008). Genom att känna till vad som påverkar lärandet
mest kan man maximera elevernas studieresultat.
På
bilden syns det tydligt att det är eleven själv, som påverkar inlärningen mest.
Det känns realistiskt och sant! Att eleverna är motiverade att lära sig samt medvetna
och upplysta om vad som förväntas av dem är nog avgörande!
Det jag tycker var intressant är att lärarens roll har
så stor betydelse. Jag visste nog det innan, men nu syns det tydligt. Både på
bilden här, men också i Hattis påverkansfaktorer, som finns här nedanför.
Lärarjobbet handlar inte bara om att ha goda ämneskunskaper; ledarskap, empati
och att läraren entusiasmerar och inspirerar eleverna ligger högt.
Det känns också givet att kommunikation och samarbetet
med klasskamrater är viktiga faktorer såväl som att hemmet och föräldrarnas
engagemang betyder mycket.
Hattie har satt en siffra på hur stor påverkansgrad
olika saker kan ha för elevernas lärande. Jag har valt ut några av de faktorer
som Hattie presenterar i sin bok och jag har sorterat dem i grupper beroende på
vad faktorerna relaterar till.
En påverkansfaktor som är:
under 0 räknas som negativ dvs. påverkar lärandet
negativt (röd färg)
mellan 0 och 0.20 är försumbar påverkan, men kan ha
viss effekt
mellan 0.20 och 0.40 är måttlig påverkan
över 0.40 är påverkan stor och ju högre siffran blir
desto starkare är påverkan
Givetvis ska man granska dessa siffror kritiskt och inte
ta dem för en total sanning. Många faktorer samverkar och därför kan faktorers
betydelse bli olika för olika elever och klasser. Det är ändå intressant att
läsa vad han har kommit fram till och mycket i dagens skola bygger på Hatties forskning.
Klassrummet, läraren och
undervisningen
Formativ bedömning - 0.90
En videoanalys av undervisningen - 0.88
(en
undervisning som sedan analyseras och förbättras)
Insatser för elever med behov av
särskilt stöd - 0.77
Kommunikativ undervisning - 0.77
Lärarens tydlighet - 0.75
Relationer mellan lärare och elev - 0.72
Feedback - 0.72
Återkoppling av prestationer - 0.69
Metakognitiva strategier - 0.69
Program för upprepad läsning - 0.67
Program för undervisning av kreativa
förmågor - 0.65
Professionell utveckling för läraren - 0.62
Att läraren inte sätter etiketter på
elever - 0.61
Undervisning i problemlösning - 0.61
Användning av begreppskartor - 0.60
Enskilda instruktioner/förklaring - 0.59
Samarbetsinriktat i förhållande till
individuellt lärande - 0.59
Studiemetoder - 0.59
Direkt/strukturerad undervisning - 0.59
Undervisning i små tydliga
steg/målnivåer - 0.58
Konkreta exempel - 0.57
Användning av begreppskartor - 0.57
Mål - 0.56
Att eleven känner positivt
engagemang i klassrummet - 0.53
Ledarskap i klassrummet - 0.52
Lärande i smågrupper inom klassen - 0.49
Lärarens frågor - 0.48
Undervisningskvalité - 0.44
Lärarens förväntningar - 0.44
Prov - 0.34
Hemläxor - 0.29
(Har ökad effekt ju äldre eleverna är. För lågstadiet 0.15 och för
gymnasiet 0.64 och formativ återkoppling har en avgörande positiv betydelse på hemläxornas
inverkan på lärandet)
Anpassning till elevens inlärningsstil - 0.41
Samarbetsinriktat lärande - 0.41
Nivågruppering - 0.12
Generell lärarutbildning - 0.11
Lärarens ämneskunskaper - 0.09
(De är viktiga, men eleverna lär sig inte pga. att
läraren själv kan något. De lär sig om läraren kan förmedla detta.)
Eleven själv och kamraterna
Självskattning av betyg* - 1.44
(Innebär att elever har god kännedom om sin
prestationsförmåga i förhållande till målen.)
Uppförande i
klassrummet, studiero - 0.80
Tidigare
kunskaper - 0.67
Kamrathandledning - 0.55
Kamratpåverkan - 0.53
Koncentration
och motivation - 0.48
Självuppfattning - 0.44
Minskning av
ängslan - 0.40
Program för
sociala förmågor/social kompetens - 0.40
Sommarskola - 0.23
Klasstorlek - 0.21
Elevernas
personlighet - 0.19
Kön - 0.12
Kost - 0.12
Åldersblandad
undervisning -0.04
Att gå om ett
år - (- 0.16)
Skolan
Storlek på
skola - 0.43
(Ju fler elever som kommer
från hem med gynnsamma förutsättningar desto större är den optimala
skolstorleken och omvänt. Optimalt är cirka 800 elever )
Rektorn - 0.36
Skolbyte - (- 0.34)
Hemmet
Hemmiljö och
socioekonomisk status - 0.57
Föräldraengagemang - 0.55
TV - 0.14
Sommarlov - (- 0.09)
Man kan sammanfatta allt
med att
det synliga lärande äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare Se gärna på detta 16 minuters långa TED-talk med Hattie
Jag
avslutar med ett citat av Hattie:
”Education is more than teaching
people to think – it is also