Summa sidvisningar

lördag 18 juni 2016

Mod att ta risker

Att ta risker är en del av livet

”Vi ska utveckla elevernas nyfikenhet, självtillit, kreativitet
och mod att våga ta risker”



RISK AND LAUGH (Leo Buscaglia)
"A laugh is the risk of appearing foolish;
to cry there is the risk of being called sentimental;
to establish contact with another there is a risk of getting involved;
to show their feelings there is a risk of showing your true self;
to discuss your ideas and dreams there is a risk of being called naive;
For love there is the risk of not being paid;
to live there is the risk of dying;
hope there is a risk of despair and
groped in there is a risk of failure.

But you have to take the risks, because the greatest risk in life is not to risk anything.
The person who risks nothing, is nothing and becomes nothing.
May avoid suffering and sorrow, but he can not learn to feel and change and grow and love and live.
Chained to his confidence, is a slave.
He gave up on freedom.
Only the person who risks is truly FREE "


TA RISKEN ATT VÅGA SKRATTA (Leo Buscaglia)
Att skratta är att riskera att verka löjlig;
att gråta är att riskera att verka sentimental;
att sträcka ut en hand mot en annan människa är att riskera att bli involverad;
att uttrycka sina känslor är att riskera att visa upp sitt rätta jag;
att lägga fram sina ideal, sina drömmar inför en publik är att riskera att förlora dem;
att älska är att riskera att inte bli älskad tillbaka;
att leva är att riskera att dö
att hoppas är att riskera att bli förtvivlad;
att försöka är att riskera att misslyckas.

Men risker behöver tas, för den största risken man kan ta i livet är att inte ta några risker alls.
En människa som inte riskerar någonting, gör ingenting, har ingenting och är ingenting.
Han kanske undviker lidande och sorg men hon kan inte lära, känna, förändras, växa, älska och leva.
Han är en slav, fastkedjad i sin känsla av trygghet
Bara en människa som tar risker är FRI.

onsdag 15 juni 2016

Mikroplast på fotbollsplaner kan vara giftigt


Baksidan med konstgräsplaner 
och gummimattor




I konstgräsplaner finns återvunnet material från bildäck. Nu undersöks det hur stora hälsoriskerna är vid användning av återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner.

Det vanligaste är att man lägger konstgräs på fotbollsplaner, men det finns även på vissa golfbanor och på offentliga platser, som t.ex. vid lekplatser, innegårdar eller rondeller. 

Nationellt sett hör konstgräsplaner till de enskilt största källorna av mikroplast. Mikroplast förorenar våra hav och konstgräsplaner är en av bovarna vad gäller nedskräpning. Vi vet att det är dåligt för naturen med mikroplast, att fiskar äter plasten och blir sjuka, men det vi inte vet är hur mycket av mikroplasten från konstgräsplaner som hamnar i havet eller sjöar och vattendrag, och vilka effekter dessa mikroplaster får på vattenmiljön. 

De finns ämnen som blandas i plast för att ge dem speciella egenskaper, och ofta är de giftiga. Dessa gifter kan läcka ut i djur som äter plastpartiklar.

Forskare är oense om hur farligt mikroplast är för människor. Några forskare hävdar att det är så farligt att barn inte bör leka på konstgräsplaner och att det är farligt för hälsan att spela fotboll på konstgräsplaner, medan andra menar på att detta inte kan bevisas.

På allt fler lekplatser byts sanden ut under gungor och lekställningar mot tjocka fallskydd av stötdämpande plast. Vilken sorts plast fallskydden görs avleder vilka ämnen som tillsätts vid gjutningen kan variera. Enligt Naturskyddsföreningen avger fallskydden stora mängder av ämnen som styren, toluen och bensen. Ämnet styren är hormonstörande, cancerframkallande och misstänks för att ge fosterskador. Toluen är också skadligt för foster och bensen är skadligt för allt liv i vattnet.

Naturvårdsverket, FN och EU jobbar nu med förslag som ska bromsa utsläppen av mikroplaster från alla källor. 


På Borås arena byter man nu i juni 2016 ut den tidigare gummi- och plastmattan mot ett underlag av kork. Detta sker av flera skäl, men ett är miljön.  

måndag 13 juni 2016

Fisken äter mikroplast

Mikroplast hotar fiskarna

Forskare har bevisat att fisklarver i Östersjön blir mindre, slöare och dummare av att äta mikroplast. Trots det väljer fiskyngel mikroplast framför sin naturliga föda. Detta kan bli en katastrof. 

Foto: Illustrerad vetenskap
På bilden syns en ”fisklarv”. I den röda cirkeln ser man 0,1 millimeters plastkulor och dessa hamnar i ficklarven. (En fisklarv är en "bebisfisk" i stadiet mellan fiskägg och ungfisk som ännu inte har fullt utvecklade fenor eller fiskfjäll.)

Vi släpper ut en massa plast i havet, 8 miljoner ton, vilket motsvarar en full sopbil varje minut. Abborrens fisklarver äter hellre äter plast än djurplankton. De som ätit mikroplast är mindre och svagare, det farliga ämnet i mikroplaster gör också att de slutar reagera på dofter från rovfiskar. Svaga och långsamma fisklarver blir lätta byten för rovfisk. Det gör att de slutar vara rädda och blir uppätna. Det här kan få konsekvenser för hela näringskedjan och kan leda till fiskdöd i haven.

De svenska forskarna kopplar ihop nedgången av abborrar i Östersjön med ökad fisklarvsdöd. Mikroplasten är en möjlig förklaring och forskarna har också sett liknande tendenser hos flera fiskar som lever i korallrev. Nästa steg för de svenska forskarna är att avgöra exakt hur mikroplasten påverkar fiskarna och vilken typ av mikroplast som är värst för dem.

Läs mer här:


söndag 12 juni 2016

Lärarlönelyftet

Höjda lärarlöner

Läget i skolorna idag
  • Sjunkande resultat – Sverige uppvisar sämst resultatutveckling av alla OECD-länder.
  • Ökad ojämlikhet – det är stor skillnad på skolor
  • Lärarbrist
  • Läraryrkets status behöver höjas

Lärarlönelyftet
Lärarlyftet ska ges till särskilt skickliga lärare. Regeringen anser att skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att vända utvecklingen i den svenska skolan.

Höjda lärarlöner ses som en nödvändig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet, för att behålla redan utbildade lärare och för att få fler som vill börja på lärarutbildningarna.

Regeringen satsar 3 miljarder kronor/år på detta.

Beslutet om vilka som får höjd lön fattas lokalt av kommunen eller av rektor. Enligt regeringen är detta en permanent satsning, men det finns ingen garanti, eftersom varje statsbudget är ettårig. Det är alltså upp till huvudmannen att avgöra om lönepåslaget till läraren ska ges tillsvidare eller under viss tid, vilket medför att det kommer bli stora skillnader mellan kommuner.

60 000 lärare kommer att beröras, de kommer att få 2500-3000kr mer i månadslön och den höjda lönen ska ges utöver den ordinarie lönerevisionen.

Lärarlyftet kan ges till lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Även de som nu har uppdrag som förstelärare kan, enligt regeringen, få ta del av lärarlyftet.

De som inte får ta del av lärarlyftet är: skolledare, sfi, komvux, vuxenutbildningen och kulturskolan.

Minst 90 % ska avsättas till lärare/förskolelärare som arbetar i grundskolan/gymnasieskolan och högst 10 % ska gå till dem som arbetar på förskolor/fritidshem.

Regeringens satsning på höjda lärarlöner ska bara gå till redan anställda lärare. Pengarna får inte användas som lockbete vid nyanställningar.

Pengarna kommer att betalas ut när höstterminen startar.


                                  Foto: TT

För att bli aktuell för Lärarlönelyftet" ska en lärare ha uppfyllt minst ett av fyra kriterier.

  • Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
  • Läraren ska med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen ha förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.
  • Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller ha tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.
  • Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.


Läs mer här: