Summa sidvisningar

lördag 25 oktober 2014

Lärportalens skolmaterial



LÄRPORTALEN - SKOLMATERIAL SOM MAN KAN LADDA NER; en webbplats för lärare som vill jobba entreprenöriellt

Företagsamhet.se har skapat en sajt för alla som arbetar i skolan och vill lyfta ämnet entreprenörskap och företagande i sin undervisning. Materialet passar kanske bäst för elever på högstadiet/gymnasiet, men delar av materialet går bra att använda av elever på mellanstadiet.

De tre nya skolmaterialen, utnyttjar alla Företagsamheten.se som kunskapskälla och finns att hämta hem gratis på Lärarportalen. Med skolmaterialen följer tydliga lektionsupplägg för enstaka lektioner eller för ett längre temaarbete.
Skolmaterialen handlar om entreprenörskap, kvinnliga entreprenörer och klimatet för företagande i Sverige. På sajten finns även boken ” Tio teser om entreprenörskap" samt materialet ” Jag en entreprenör” och tv-serien ”När Sverige blev rikt”. 


Här nedanför är ett urklipp från ” TIO TESER OM ENTREPRENÖRSKAP”
Just dessa uppgifter/uppdrag anser jag att även barn i mellanstadieåldern kan arbeta med.



torsdag 23 oktober 2014

Feedback och feedforward


Feedback

Feedback betyder återkoppling och kan vara väldigt givande, men också mycket jobbig att ta emot. Det beror på både hur den levereras och på hur man tar emot den. Att ge feedback i form av uppskattning och bekräftelse är en av de viktigaste faktorerna för framgång i både undervisning, arbete och relationer, men ibland måste man också få veta vad som kan förbättras eller inte fungerar i form av konstruktiv kritik. Feedback som ges på rätt sätt är oftast ett bra redskap och det är bra att ha kunskap om hur man faktiskt ger feedback på bäst sätt.

Bra feedback förebygger konflikter, ger utveckling, stärker självkänslan, bygger relationer, ger ökad effektivitet och gör att vi lättare närmar oss målet.

Dålig feedback å andra sidan ger lätt motsatt effekt, så man bör tänka till lite innan man ger feedback.

Att ge konstruktiv feedback
  • Den ska alltid vara väl genomtänkt innan.
  • Den ska alltid utgå från att man vill den andra väl
  • Den ska syfta till att utveckla individen
  • Den ska innehålla tydliga exempel på vad som var bra och vad som inte var bra
  • Den ska förklaras med vilka konsekvenser det får
  • Den ska ge exempel på hur något kan göras istället
  • Den ska också förklara orsaken till bedömningen

Om du däremot vill att allt ska gå åt skogen kan du göra så här:

  • Ge kritiken offentligt. Ju fler som hör desto fler kan lära sig.
  • Rusa in när det passar dig. Tänk bara på dina behov.
  • Generalisera genom att använda ord som: ”alltid”, ”aldrig”, ”jämt”, ”igen” eller ”varje gång”.
  • Visa tydligt på alla fel som personen har eller gör.
  • Beskriv samtidigt gärna teorier om varför du tror att personen handlar som hon gör.
  • Tydliggör att du inte tror att personen är kapabel till förändring.

Feedforward

Feedback:
 Att bedöma en persons prestationer för att förbättra.
Feedforward: Att visa någon på möjligheter till framtida prestationer för att förbättra.
Här har man fokus framåt istället för bakåtNär ett arbete ska bedömas är det lätt att man pratar om de saker som gått fel istället för att fokusera på det som fungerat bra. Nackdelen med detta är att vi lätt fastnar i dåtid och ältar detta. Då kan det vara bättre att ta till feedforward metoden, som går ut på att undvika fokus på personen i sig utan istället titta på själv uppgiften och diskutera hur detta kan förbättras. Tänkandet är lösningsbaserat och kan vara lättare att ta in då det inte känns lika personligt och dessutom visar på en tilltro till att en positiv förändring är möjlig. 

Att ta emot feedback - feedbacktrappan
För att feedback ska fungera måste den tas emot på ett bra sätt. Man kan använda sig av redskapet ”Feedbacktrappan” när man ska ta reda på var man själv står eller analysera hur den feedback man gav landade.

På första trappsteget tas ingen feedback emot alls, men ju längre upp man kommer på trappan desto bättre fungerar feedbacken. När man kommit upp till det sista trappsteget har man tagit till dig kritiken, förstått den och kan förändra det som behöver förändras.



  

Bilden ovanför är mycket tydlig.Jag hittade den på SmartBiz webbsida.  

När jag letade efter information om feedback hittade jag även ett bra citat och det får avsluta detta inlägg, då jag tror att det kan vara en hjälp när man får kritik som kan vara svår att ta till sig. Det gäller att kämpa sig uppför feedbacktrappan och samtidigt tänka på citatet nedanför.  

"Bakom varje klagomål finns ett önskemål."

Ben Furman


lördag 18 oktober 2014

Förstelärare



Fakta om reformen ”Förstelärare”

Jag lyssnade den 7 oktober på flera föreläsningar, som alla berörde ämnet förstelärare. Jag kommer här att sammanfatta vad två av föredragshållarna sa. Den förste talaren var Tomas Johansson från Skolverket.

Målet med reformen förstelärare är att:
  • öka måluppfyllelsen så att fler elever når de nationellt uppsatta målen
  •  låta yrkesskickliga lärare göra karriär samtidigt som de får fortsätta arbeta med det de är duktiga på, att undervisa
  • locka fler till läraryrket
  • få skickliga lärare att stanna kvar i yrket

    Vilka är kraven för att bli förstelärare?
    • Man måste vara legitimerad lärare 
    • Man ska ha minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet 
    • Man ska ha visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
    • Man ska dessutom, av huvudmannen, bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. 

    Vad ska försteläraren göra?
    Huvudsakligen ska han/hon ägna sig åt undervisning, minst 50 % skall vara undervisning, men en förstelärare kan dessutom till exempel:
    • ansvara för introduktionen av nyanställda lärare
    • coacha andra lärare
    • initiera pedagogiska samtal
    • initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen
    • vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen
    • ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
    • vara huvudansvarig för ett ämne

    Huvudmännens uppgifter är att:
    • tillsätta eller byta ut förstelärare
    • bestämma processen för tillsättandet
    • bestämma hur löneökningen ska fördelas
    • ge försteläraren en rimlig arbetsbörda
    • bestämma om försteläraren ska ha nedsättning i undervisning eller inte
    • bestämma vad försteläraren ska ha för uppdrag förutom att undervisa

    Att det finns en tydlig befattningsbeskrivning är viktigt
    Bara 20 % av de nu tillsatta förstelärarna har en tydlig befattningsbeskrivning, vilket upplevs som ett problem. Detta bör, enligt skolverket, åtgärdas snarast . Huvudmannen måste bestämma klart och tydligt vilka nya uppgifter som tillkommer med förordnandet och även vilka uppgifter som bör tas bort för att försteläraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

    Några frågor som besvarades var:
    1. Varför har förstelärare så olika uppdrag?
    Det är för att behoven ser så olika ut. Förstelärartjänsten ska anpassas efter de lokala behoven och därför kan det bli stora skillnader i befattningsbeskrivningen.

    2. Vad kostar förstelärarereformen?
    Kostnaden för reformen är ca 1.5 miljarder/år.


    En annan talare var Olof Lundborg, som är utredare på Lärarnas Riksförbund. Man kan även läsa mer om lärares karriärtjänster på Internet, där Olof Lundborg ansvarar för informationen. 

    Karriärtjänst eller en tidsbegränsad projekttjänst.
    93 % av alla förstelärare har idag ett tidsbundet förordnande på 1-2 år. Kan det då kallas karriärtjänster eller skulle man istället kalla det tidsbegränsade projekttjänster? Lärarnas riksförbund är emot att tjänsterna är tidsbundna och de är även emot att ersättningen betalas ut som ett lönetillägg istället för höjd grundlön.

    Hittills uppfattas förstelärarereformen både positiv och negativ. 
    Syftet med förstelärarereformen är att få igång skolutveckling, öka måluppfyllelsen och att ge kredit till de lärare som får chansen att bli förstelärare, men för att detta ska fungera behöver förstelärarna stöd av sina kollegor.

    Vad som gör tillsättningen positiv är när försteläraren har fått ett tydligt specifikt uppdrag. När försteläraretjänsten klart pekar mot att syftet är att få igång en skolutveckling och där det är uppenbart att uppdraget innebär nya uppgifter för försteläraren har han/hon ofta stöd bland sina kollegor. I skolor där man har en öppenhet och en tydlighet med uppdraget har man på många håll redan märkt skolutveckling och ett ökat engagemang, som respons på det arbete som förstelärarna lagt ner i samarbete med rektorer och kolleger. 

    Där det inte fungerar lika bra är när någon blir förstelärare och sedan ingen utveckling sker, allt är som innan, försteläraren fortsätter bara sin lärartjänst utan några förändringar eller nya uppdrag. Här är det svårt att få en kollegial uppbackning och många ifrågasätter i dessa fall reformen.  En förstelärare ska vara en ”yrkesskicklig lärare”, men vad menas med det? Många är skickliga och om några väljs ut utan krav på någon motprestation skapas lätt ifrågasättande och avundsjuka, som både kan vara onödig men också berättigad.

    Hur många förstelärare finns det?
    Just nu, hösten 2014, rekryteras många nya förstelärare. Vid årsskiftet beräknas 16 % av lärarna vara förstelärare och regeringen har planer på att detta i framtiden ska utökas till 25 % av lärarkåren.

    Jag avslutar med ett citat som jag hittade på Internet. 
    Det är från SKL (2014-10-14) 
    ”Så gott som alla kommuner har ansökt om statligt bidrag för att finansiera tjänster som förstelärare och lektor. Syftet med reformen är att premiera de skickligaste lärarna så att eleverna får en bättre undervisning och ökade förutsättningar att nå de nationella målen samt öka attraktionskraften för läraryrket. Tanken med förstelärarreformen är att utveckla läraryrket som ett lagarbete där lärare hjälper och utmanar varandra så att professionen stärks och alla elever ges bättre chanser att lyckas.”
    http://www.sverigesviktigastejobb.se/fakta/rekryteringsstrategierskola/visapakarriarmojligheter.2149.html



    onsdag 8 oktober 2014

    Informationsfilmer och läromedel



    Filmer om entreprenöriellt lärande

    Framtidsfrön (12 minuter)

    Christer Westlund om entreprenörskap, ME university (6 minuter)


    Läromedel från Ung Företagsamhet
    Läromedel framtaget för att stimulera
    entreprenöriellt lärande och de entreprenöriella kompetenserna.

    ”Vårt samhälle” för år 2-6


    "Läromedlet handlar om entreprenörskap och förståelse för  samhällets ekonomi. Eleverna får praktiska möjlighet att förstå vad ett samhälle är, hur beslut fattas och hur pengar cirkulerar i en ekonomi. Eleverna får träna sina samarbets- och problemlösningsförmågor genom utmanande, kreativa och roliga övningar.”
    Titta på filmen!



    ”Se möjligheterna” för år 6-9


    Läromedlet handlar om entreprenörskap i tanke och handling. Eleverna får träning i entreprenörskap genom praktiska övningar. Övningarna varvas med kända och mindre kända exempel på handlingskraftiga entreprenörer, såväl internationellt som i närsamhället. Se på filmen!





    Det finns också ett läromedel som heter ”Min framtid och ekonomi” som passar till högstadiet. http://www.ungforetagsamhet.se/min-framtid-och-ekonomi

    Man beställer materialet på hemsidan

    Vilka är Ung Företagsamhet?
    Ung Företagsamhet är en ideell och obunden organisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. (källa: www. ungforetagsamhet.se)












    Korta filmer med budskap


    Det finns många bra korta filmer, som förmedlar ett tydligt budskap. Här kommer några exempel. 
    Några av filmerna är på engelska.


    Samarbete är bra(pingviner)

    Samarbete är bra (gäss,)

    Dåligt samarbete/bra samarbete (fåglar på tråd)

    Motivation/vem väljer du att lyssna till? (deaf frog)

    Världen förändras (2012)

    Tankar om undervisning


    Funderingar efter gårdagens föreläsningar 
    i Ung Företagsamhets regi
         ______________________________________

    Förändringar
    Skolan förändras ganska långsamt, medan världen runt om förändras snabbt!
    Kan detta kanske bero på att just läraryrket är det enda yrke, där de som väljer yrket redan har 12 års erfarenheter av att gå i skolan … på gott och ont.

    Informationsflödet på Internet
    Eleverna hittar lätt kunskapen på Internet, men de måste lära sig att sålla i informationsflödet och få bra strategier för att hitta det de letar efter, samt att göra kunskapen till sin genom att läsa mellan raderna, förstå, jämföra och kritiskt granska allt de läser på Internet.

     Språkets betydelse
    Elever måste i tidig ålder få de redskapen som behövs för att nå ut och visa vad de kan både muntligt och skriftligt. Att behärska det svenska språket, samt veta hur man lyssnar, ställer frågor och diskuterar är grundfärdigheter som måste övas in från tidig ålder.  Redan i slutet av mellanstadiet är detta färdigheter som eleverna bör behärska, då de bedöms och betygsätts.

    Läsning
    Undersökningar visar att elever i svenska har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Studier visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man i både läsförståelse och läshastighet. I år jobbar de svenska skolorna mer intensivt med att öka läsförståelsen, sprida läsglädje, motivera eleverna till ökad läsning och därmed vända trenden.

    Reflektion
    Det är bra att fråga eleverna: ”Vad har du lärt dig idag?” Reflektion är viktigt och man måste öva på att reflektera för att behärska det.

    Fullständigt lärande
    Fullständigt lärande är när:
    • eleverna själva upptäcker problem, som de vill lösa
    • eleverna tar arbetet på allvar
    • eleverna känner att arbetet känns realistiskt och meningsfullt
    • eleverna kan anknyta ny kunskap till egna erfarenheter
    • eleverna prövar ut och använder kunskapen i praktiken
    skolschemat?
    Hur ska egentligen en skoldag se ut?
    Hur ska schemat läggas?
    Vi jobbar ofta i korta pass någonstans mellan 40-60 minuter, är det något vi bör förändra?

    Ledarskap
    Gott ledarskap i skolan bygger bl.a. på: tillit, ömsesidig respekt, förväntningar, tydlighet, engagemang, meningsfullhet, nyfikenhet, forskande kultur, omtanke, utmaningar, ansvarstagande och att eleven känner att han/hon är viktig!

    Lärstilar
    Du är som lärare bäst på att lära ut de lärstilar som du själv använder dig av.  
    Därför är det bra att eleverna möter olika lärare.

    måndag 6 oktober 2014

    Aktivt lyssnande som coachverktyg


    Aktivt lyssnande som coachverktyg
    Lyssnandet kan beskrivas i tre nivåer.
    ______________________________________________________

    Nivå 1 – Inre lyssnande
    Det vi hör påminner om något vi själva har upplevt och vi tänker på vår egen historia. Därför kan det bli så att vi hör det vi vill höra eller det vi tror att den som pratar är på väg att säga. Här låter vi våra egna ”mentala modeller” styra vad vi hör, vad vi fäster vikt vid och vad vi tror att sökanden vill säga. Vi pratar om egna erfarenheter i stället för att lyssna, vi ger råd och tips för snabbt! Vi serverar!
    1: ”Usch vad mycket saker jag ska klara av. Jag vet inte hur jag ska få tid med allt.”
    2: ”Ja, det låter jobbigt. Jag vet precis hur det är. Det jag brukar göra när jag har för mycket att göra är att skapa en arbetsplan.”

    Negativt: I det coachande samtalet handlar det om att lyssna på rätt sak och att lägga egna tolkningar och åsikter åt sidan. Vi behöver lyssna utan att egna erfarenheter och igenkännande får dominera och styra frågorna och samtalets riktning.

    Positivt vid minglande, småprat

    Nivå 2 – Fokuserat lyssnande
    De flesta har upplevt att de blivit så uppslukade av en historia att deras egen inre dialog har tystnat. Hela uppmärksamheten ligger på den som berättar. Vi lyssnar mer fördomsfritt. Vi har fokus på den sökande och lyssnar utanför våra egna mentala modeller. Orden vi hör är varken rätt eller fel. De bara är. Vi ställer öppna frågor, följdfrågor, nickar och hummar…
    1: ”Usch vad mycket saker jag ska klara av. Jag vet inte hur jag ska få tid med allt.”
    2: ”Ja det låter jobbigt. Vad är det som tar all din energi?” ”Hur kan du göra för att få loss den tid du behöver?”

    Nu är samtalet ett professionellt coachsamtal

    Nivå 3 – Globalt lyssnande
    Här kopplar vi in alla våra sinnen. Förutom hörseln använder vi synen, lukten, smaken taktila sinnen och det sjätte sinnet – intuitionen. Det är som att slå på en radar som ser, hör och känner sinnesväxlingar, bilder, känslor och ord som inte uttalas. Det gäller att våga uttala vad man känner, utan att för den skull göra anspråk på att komma med ”sanningen”. Den sökandes respons avgör hur rätt ute vi är.
    ”Jag tycker mig höra en viss uppgivenhet i din röst. Stämmer det?”
    ”Det låter som att det finns en tvekan i ditt svar. Jag får en känsla av det ligger något mer bakom..?”

    Nu är vi på ett professionellt coachsamtal av högre nivå

    Använd öppna frågor
    Vem?
                        Vad?
                        Hur?                       När?                           Var?                         Varför?                    På vilket sätt? 

    (Slutna frågor = frågor som kan besvaras med ja eller nej.)
    Summera med jämna mellanrum: ”Det jag hör att du säger är ... – stämmer det?”

    Lyssnandet har också ett fysiskt uttryck
    Negativt: Genom att luta dig tillbaks och knäppa händerna ovanför huvudet och lägga ena foten på det andra benets knä berättar du: ”Jag är den överlägsna rådgivaren och kan hitta lösningarna för dig.”

    Positivt: Genom att luta sig framåt med fötterna i marken berättar du: ”Jag är engagerad och vill lyssna på dig!”

    Långsamhet och tystnad
    Kommunikation på djupare nivå är ofta förbundet med långsamhet och ett mindre ordflöde. Var generös med pauser, låt den sökande få tid på sig att tänka efter och leta efter svar lite längre in i sig själv. Uppmuntra letandet genom att vara lugn, samt genom att visa tålamod och acceptans.

    Samtalsmodeller
    Genom att använda oss av samtalsmodeller som ett redskap kan vi få hjälp med att genomföra ett coachande samtal. En samtalsmodell som kan vara bra är GROOW

    GROOW – En strukturerad samtalsmodell
      

    Avsluta med: 
    VAD ska du göra nu?              NÄR gör du det?            HUR får jag reda på att du gjort det?

    Källor:
    ·      http://www.framfot.se/tips/aktivt-lyssnande-som-coachverktyg/
    ·      KR Education, föreläsning i Borås den 30 september 2014