Summa sidvisningar

söndag 29 oktober 2017

Grupparbete(hemgrupp/expertgrupp)

Grupparbete enligt 
Jigsaw-metoden
Grupparbete är inte lätt, att arbeta i grupp är något som man måste lära sig. Det finns strategiska knep man kan ta till för att lära eleverna ta mer ansvar för sin inlärning och för att fokusera arbetet bättre. Helena makkonen Schöndell beskriver detta tydligt i Kooperativt lärandes video.
 Hemgrupper och expertgrupper
Alla som ska arbeta tillsammans i grupparbetet får var sin uppgift som de ska läsa in sig på innan grupparbetet startar. Det kan vara var sin text, att en text delas in i fyra delar och så får de läsa var sin del eller var sin uppgift som de ska lösa. Alla kan nu arbeta enskilt en stund.

Därefter får de i klassen som har läst in sig på samma text eller uppgift sitta tillsammans och prata/dela med sig av sina tankar och lösningar.

När detta är gjort är alla experter på sitt område. Nu börjar grupparbetet i hemgruppen (den ursprungliga gruppen). Här får varje elev bidra med sin kunskap och ett kooperativt lärande startas. Utifrån gruppens nya kunskaper arbetar man sedan vidare med uppgiften.

 Läs mer om detta på hemsidan "Kooperativt lärande”.
  

Grupparbete med tydliga roller

 Rollfördelning i grupparbete

Grupparbete är inte lätt, att arbeta i grupp är något man måste lära sig. Det finns strategiska knep man kan ta till hjälp för att lära eleverna arbeta mer fokuserat tillsammans och samtidigt ta större ansvar för sin inlärning. På hemsidan "Kooperativt lärande.com" finns detta beskrivet mycket tydligt. https://kooperativt.com/2016/06/14/struktur-roller/

Här kommer jag göra en sammanfattning av detta inlägg blandat med mina egna tankar:

I början av ett grupparbete tilldelas varje elev en roll i den specifika gruppen.  Rollerna förtydligar för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Dessa roller används också för att hjälpa eleverna att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av rollerna tränas olika former av samarbetsfärdigheter.

Själv har jag i många år jobbat med några roller, i ett grupparbete får alltid en vara ledare. Ibland har en fått vara sekreterare. Detta är något eleverna fått turas om med och det har varit populärt och bra. Ofta har gruppen sedan utvecklat rollfördelningen till fler specialgrupper, några läser i böcker, andra på Internet, några illustrerar med bilder, några skriver kladd medan andra sedan skriver in detta i ett dokument eller bildspel. Här finns dock en möjlighet att utveckla detta arbetssätt. 

Flera olika roller kan användas vid olika tillfällen beroende på övningens syfte och vad eleverna behöver träna på. Fokus kan ligga på en roll i taget eller så kan fler roller användas samtidigt. En del roller är mer kognitivt krävande än andra. Genom dessa roller ser eleverna att arbetet kräver olika förmågor.

Jag tror inte att man ska slänga in för många roller i början, det bästa är nog att introducera någon/några roller i taget. När jag låter en vara ledare får han/hon en stor roll och kanske kan man dela på den bördan. Här nedanför kommer exempel på roller man kan införa. Ni kan läsa mer om den på hemsidan och här finns även bilder till dessa roller. https://drive.google.com/drive/folders/0B0OWnBSBkHSzQUZGWmJ2NVVKdk0

Uppgiftsroller:
Sekreterare, berättare, materialförvaltare, hjälpare, tidshållare, fokushållare, sammanfattare, observatör, kontrollant.

Sociala roller:
Uppmuntrare, ordfördelare, utvärderade.

Läs även mer om andra roller i grupparbete för äldre elever i detta examensarbete:

Här finns ytterligare förslag på roller som passar yngre barn:

onsdag 4 oktober 2017

Hjärnforskaren Martin Ingvars tankar om lärande

Elever behöver undervisning!

Martin Ingvar kritiserar den pedagogik som går ut på att yngre elever, i allt högre grad, själva ska hämta kunskap. Avsaknad av undervisning skapar stora problem. Han menar att alla barn vill lära sig och att barn har ett inbyggt maskineri för att följa och härma en ledare.

Det som främst driver yngre barn till fortsatt inlärning är just glädjen över att kunna nya saker. Här betonar Martin Ingvar också betydelsen av den socialt betingade glädjen när man känner sig accepterad i en grupp.  Glädjen över att lyckas triggar igång hjärnans belöningssystem.

Att själv söka kunskap är inget man kan automatiskt, utan detta måste läras in succesivt. Först när man blir äldre når man dit att man vill lära bara för lärandets skull. I detta avseende mognar oftast flickor före pojkar. En del elever har möjlighet att få stöd och hjälp hemma och detta kan kompensera bristen på undervisning i skolan, men de som inte får stöd hemma blir de största förlorarna.

Det krävs också stor tydlighet från lärare när man guidar elever till hur man söker kunskap på egen hand. Martin Ingvar anser att klassrumsmiljön bör vara lugn och att skolan måste satsa stort på basfärdigheterna att läsa och att skriva, då dessa är grundläggande för kunskapsinhämtning. Han betonar också det viktiga i att repetera och träna så att färdigheter automatiseras.

Elever behöver alltså: 
  • undervisning
  • en lugn inlärningsmiljö
  • behärska att läsa och skriva bra
  • träna och repetera
  • ramar och tydlig guidning


Fungerar skolan så fungerar samhället!

Lär mer i den här artikeln: