Förstelärare

Fakta om reformen ”Förstelärare”

Jag lyssnade den 7 oktober på flera föreläsningar, som alla berörde ämnet förstelärare. Jag kommer här att sammanfatta vad två av föredragshållarna sa. Den förste talaren var Tomas Johansson från Skolverket.

Målet med reformen förstelärare är att:

• öka måluppfyllelsen så att fler elever når de nationellt uppsatta målen
•  låta yrkesskickliga lärare göra karriär samtidigt som de får fortsätta arbeta med det de är duktiga på, att undervisa
• locka fler till läraryrket
• få skickliga lärare att stanna kvar i yrket

Vilka är kraven för att bli förstelärare?

• Man måste vara legitimerad lärare 
• Man ska ha minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet 
• Man ska ha visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• Man ska dessutom, av huvudmannen, bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. 

Vad ska försteläraren göra?

Huvudsakligen ska han/hon ägna sig åt undervisning, minst 50 % skall vara undervisning, men en förstelärare kan dessutom till exempel:

• ansvara för introduktionen av nyanställda lärare
• coacha andra lärare
• initiera pedagogiska samtal
• initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen
• vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen
• ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
• vara huvudansvarig för ett ämne

Huvudmännens uppgifter är att:

• tillsätta eller byta ut förstelärare
• bestämma processen för tillsättandet
• bestämma hur löneökningen ska fördelas
• ge försteläraren en rimlig arbetsbörda
• bestämma om försteläraren ska ha nedsättning i undervisning eller inte
• bestämma vad försteläraren ska ha för uppdrag förutom att undervisa

Att det finns en tydlig befattningsbeskrivning är viktigt

Bara 20 % av de nu tillsatta förstelärarna har en tydlig befattningsbeskrivning, vilket upplevs som ett problem. Detta bör, enligt skolverket, åtgärdas snarast . Huvudmannen måste bestämma klart och tydligt vilka nya uppgifter som tillkommer med förordnandet och även vilka uppgifter som bör tas bort för att försteläraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

Några frågor som besvarades var:

1. Varför har förstelärare så olika uppdrag?

Det är för att behoven ser så olika ut. Förstelärartjänsten ska anpassas efter de lokala behoven och därför kan det bli stora skillnader i befattningsbeskrivningen.

2. Vad kostar förstelärarereformen?

Kostnaden för reformen är ca 1.5 miljarder/år.

En annan talare var Olof Lundborg, som är utredare på Lärarnas Riksförbund. Man kan även läsa mer om lärares karriärtjänster på Internet, där Olof Lundborg ansvarar för informationen. 

http://www.lr.se/duidinyrkesroll/karriartjanster.4.2e15552813c8cc3f72a400c.html 

Karriärtjänst eller en tidsbegränsad projekttjänst.

93 % av alla förstelärare har idag ett tidsbundet förordnande på 1-2 år. Kan det då kallas karriärtjänster eller skulle man istället kalla det tidsbegränsade projekttjänster? Lärarnas riksförbund är emot att tjänsterna är tidsbundna och de är även emot att ersättningen betalas ut som ett lönetillägg istället för höjd grundlön.

Hittills uppfattas förstelärarereformen både positiv och negativ. 

Syftet med förstelärarereformen är att få igång skolutveckling, öka måluppfyllelsen och att ge kredit till de lärare som får chansen att bli förstelärare, men för att detta ska fungera behöver förstelärarna stöd av sina kollegor.

Vad som gör tillsättningen positiv är när försteläraren har fått ett tydligt specifikt uppdrag. När försteläraretjänsten klart pekar mot att syftet är att få igång en skolutveckling och där det är uppenbart att uppdraget innebär nya uppgifter för försteläraren har han/hon ofta stöd bland sina kollegor. I skolor där man har en öppenhet och en tydlighet med uppdraget har man på många håll redan märkt skolutveckling och ett ökat engagemang, som respons på det arbete som förstelärarna lagt ner i samarbete med rektorer och kolleger. 

Där det inte fungerar lika bra är när någon blir förstelärare och sedan ingen utveckling sker, allt är som innan, försteläraren fortsätter bara sin lärartjänst utan några förändringar eller nya uppdrag. Här är det svårt att få en kollegial uppbackning och många ifrågasätter i dessa fall reformen.  En förstelärare ska vara en ”yrkesskicklig lärare”, men vad menas med det? Många är skickliga och om några väljs ut utan krav på någon motprestation skapas lätt ifrågasättande och avundsjuka, som både kan vara onödig men också berättigad.

Hur många förstelärare finns det?

Just nu, hösten 2014, rekryteras många nya förstelärare. Vid årsskiftet beräknas 16 % av lärarna vara förstelärare och regeringen har planer på att detta i framtiden ska utökas till 25 % av lärarkåren.

Jag avslutar med ett citat som jag hittade på Internet. 

Det är från SKL (2014-10-14) 

”Så gott som alla kommuner har ansökt om statligt bidrag för att finansiera tjänster som förstelärare och lektor. Syftet med reformen är att premiera de skickligaste lärarna så att eleverna får en bättre undervisning och ökade förutsättningar att nå de nationella målen samt öka attraktionskraften för läraryrket. Tanken med förstelärarreformen är att utveckla läraryrket som ett lagarbete där lärare hjälper och utmanar varandra så att professionen stärks och alla elever ges bättre chanser att lyckas.”

http://www.sverigesviktigastejobb.se/fakta/rekryteringsstrategierskola/visapakarriarmojligheter.2149.html