Mindfulness

Stanna upp en stund

Mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp. Det handlar om att bli medveten om nuet. Vi kan inte påverka gårdagen och vi vet inget om morgondagen, men nuet kan vi påverka både genom tankar och handlingar.

Träning i medveten närvaro används ofta i psykoterapi för personer som lider av t.ex. stress, ångest och nedstämdhet. När man är stressad och har ångest tänker man ofta på det som kommer hända i framtiden, man oroar sig för det som inte ännu har hänt istället för att vara i nuet. Vid nedstämdhet är det vanligt att man ältar det som redan har hänt och är på samma sätt inte heller då i nuet.

När man lever mer i nuet uppfattar man saker och ting mer som de är och förmågan att fatta kloka beslut, göra nya val och ta nya steg i livet ökar. Man lär känna sig själv bättre och kan därför lättare hantera problem och svårigheter som dyker upp.

Man kan gå på kurser eller få hjälp med meditation, koncentrationsövningar som inriktar sig på ett positivt medvetet tänkande eller yoga av olika slag, fast det går att jobba på detta på egen hand också.

Man kan träna medveten närvaro i det mesta man gör i sin vardag, som när man äter, lagar mat, diskar, pratar med någon, promenerar eller lyssnar på musik. Närvaron ökar genom att man gör en sak i taget och då fokuserar på det man gör och upplever.

Gör en kroppsskanningen

Ge dig själv 10 till 15 minuter.

• Hitta en bekväm stol eller ligg ner.
• Blunda och andas djupt och långsamt.
• Börja med att fokusera din uppmärksamhet på fötterna.
• Koppla bort spänning, smärta och stress.
• Ta djupa, långsamma andetag.
• Flytta din uppmärksamhet långsamt uppåt; smalbenen och knän, lår och höfter, nedre delen av ryggen och buk, bröst och övre rygg, nacke och axlar, och slutligen huvudet. Lägg märke till hur varje del av kroppen mår bra av att du fortsätter att andas långsamt.

Ta hjälp av en behaglig röst ! 
Här kan du hitta gratis mindfulnessövningar. 
Det är väl värt att prova! 

http://www.stresscoachen.nu/gratis-mindfulnessovningar/

Mer information finns här:

http://www.1177.se/Uppsala-lan/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/?ar=True

http://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/you-can-practice-mindfulness-in-as-little-as-15-minutes-a-day

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner

… eller kognitiv kontroll

Jag var i Göteborg och lyssnade på flera intressanta föreläsare. En var Phillip Zelazo, från ”University of Minnesota, USA”. Han talade om ”Executive functions”, ett samlingsnamn på det system som kontrollerar och styr flera viktiga kognitiva processer, som alla regleras från frontalloben i hjärnan.

Det är inte lätt att sammanfatta EF, men det handlar om en massa viktiga förmågor, som alla värderas högt i vårt samhälle och som underlättar inlärning och samspelet med andra:

• att se på saker från olika perspektiv
• att ta till sig information, minnas och använda sig av den.
• att ta initiativ
• att förstå tidsuppfattning
• att förstå sambandet mellan orsak och verkan
• att planera och organisera
• att kontrollera sina handlingar och ändra sig om det blir fel
• att skapa struktur i vardagen
• att motivera sig själv till handlingar
• att vänta, att kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
• att tänka först och handla sedan
• att fokusera uppmärksamhet
• att sortera bort oviktig information
• att hålla kvar uppmärksamheten
• att fördela uppmärksamheten

Hjärnan växer när man använder den!

Redan i tidig barndom byggs den kognitiva kontrollen i hjärnan upp. För att de exekutiva funktionerna ska fungera bra behöver barn träna. Människor utvecklas i möten med andra. Hjärnan tränas bra genom att barn och vuxna umgås; pratar, spelar sällskapsspel och leker.

I samtal med vuxna lär sig barnen t.ex. att diskutera, lyssna, argumentera, ta argument, men även att se vad som är rätt eller fel.

I spel och lek övas t.ex. minnet och koncentrationen, men även mycket annat som: förmågan att förstå samband, att vänta, att fokusera, att kontrollera sina handlingar och att ta en förlust.

Givetvis lär sig barn även genom att umgås med andra barn, men som vuxen kan man medvetet rikta aktiviteter så att utveckling sker.

Det som förstärker utvecklingen av kognitiva funktioner är att man mår bra och har positiva känslor, men andra betydelsefulla saker är: feedback, mål att sträva mot, motivation, utmaningar, scaffolding, vilopauser och avslappning. 

Ge dem du bryr dig om det dyrbaraste du har – din tid!

Nuförtiden har vi så bråttom, vi prioriterar allt för ofta bort att umgås; att prata, att spela och leka. Mobiler, tv-apparater eller datorer är underbara uppfinningar som kan vara till stor glädje och hjälp i mycket, men det är tillsammans med andra människor vi lär sig förstå världen bäst och det är i dessa situationer som de exekutiva funktionerna utvecklas och då skapas kognitiv kontroll.

Läs mer:

http://laromteknikstod.se/kognitiva-funktioner-och-hjarnan/kognitiva-funktioner

http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-tankande/exekutiva-funktioner

http://www.dyskalkyli.nu/exekutivt.pdf

https://pflbloggen.wordpress.com/2013/10/28/grundfunktioner-som-behover-vara-utvecklade-hos-dina-elever-innan-de-kan-borja-inhamta-kunskap-av-dig/

Konsekvenser

Härligt positiva konsekvenser

– det finns hopp!

Vad man än gör, så måste man vara beredd på att det blir konsekvenser. Kanske förstår man det mer och mer i takt med att man mognar. Man brukar försöka undvika de negativa konsekvenserna och det är ofta dem man pratar om och det är dem man blir varnad för, men det finns ju positiva konsekvenser också!   

De flesta nyheter som handlar om naturen är i nuläget tyvärr negativa, men här kommer en härligt positiv nyhet. Jag tror vi behöver positivism och hoppfullhet mer än någonsin nu. Den här filmen visar på många konsekvenser. Arter påverkas av varandra och naturen kan komma att förändras snabbare än man tror, den här gången till det bättre. Se och njut! Jag kan rekommendera både den korta och den långa versionen. 

How wolves change river

En kort sammanfattande sevärd video på 5 minuter

https://www.youtube.com/watch?v=ysa5OBhXz-Q&app=desktop

Här kan du se hela dokumentären, 

ca 90 minuter lång

https://www.youtube.com/watch?v=SQzVkOC6XF8

Ramar och kramar

"Ramar och kramar"

Framtidens hopp!

Jag hörde detta uttryck och köpte det direkt.  

Det sammanfattar kort och koncist både läraryrket och föräldrarollen. "Ramar och kramar" får barnen att må bra, växa i sig själva, förstå världen de lever i och underlättar därmed kunskapsinhämtandet, 

både i och utanför skolan.  

Ramar som symboliserar att vi sätter gränser, med hjälp av tydlig strukturer och synliga förväntningar, med syfte att barnen ska nå alla de mål som finns uppsatta.

Kramar som symboliserar att man bryr sig, vill väl, tror på barnen, lyssnar och därmed inger trygghet och stabilitet. Kramar står också för en positiv människosyn, där man fokuserar och utgår från det som är positivt och därifrån coachar barnen framåt.

Mina syskonbarns glädjefulla hopp får symbolisera mitt budskap

Att hitta styrkorna

Att hitta styrkorna

Jag var på en föreläsning, där John Steinbeck pratade om lärarnas uppdrag. Skolan är inte bara kunskapsmål. Vi ska givetvis undervisa eleverna, men det är djupare än så. Förutom att hjälpa eleverna i skolämnen, ska vi också att få eleverna att hitta sig själva, se sina styrkor och tro på sig själv!

Styrkesamtal

Ett styrkesamtal är ett metakognitivt samtal. Här hittar man styrkor, sätter ”finare” ord på dem och bekräftar eleven. Detta mår alla bra av!

För att förhållandet lärare-elev ska fungera måste den bygga på kommunikation och förtroende.  Det gäller att hitta elevernas styrkor, bekräfta dem och undervisa dem därifrån.

I ett styrkesamtal kan man t.ex. utgå från vilka fritidsintressen eleverna har, vad de känner att de är bra på eller vad som de anser är meningsfullt?

Utifrån detta kan man ställa följdfrågor; hur har du lärt sig allt som du berättar om, hur ofta sysslar du med sina fritidsintressen, hur tacklar du motgångar, vad inspirerar dig?

I dessa samtal märks ofta styrkor som: målmedveten, uthållig, följsamhet, fokusering, kreativitet, koncentration, noggrannhet, nyfikenhet, envishet och bestämdhet, men också styrkor som förmågan att följa instruktioner, att komma på idéer eller att kunna lära av andra. (Detta kan man senare knyta till skolämnen.)

En tanke är att detta görs innan ett utvecklingssamtal. Elever får med sig anteckningarna och detta blir grunden i utvecklingssamtalet. Så här kan anteckningarna formas - till en styrkestjärna:

Det viktiga är att elevernas självförtroende får växa genom skolgången och att framtidstron bevaras! Det talas mycket om bedömning, men vi får inte fastna i detta.

Ta reda på när det fungerar!

Låter vi eleverna växa utifrån sina styrkor? Funderar vi över när det fungerar och vad som fungerar?

Ser vi på eleverna med negativa eller positiva ögon, fokuserar vi på elevers brister eller styrkor när vi planerar undervisningen?

Vad kan vara bra med ett beteende, som ofta ses som störande? Måste man kunna sitta still, vara tyst, kunna vänta, lyda ... Är skolan ett ”uthållighetsprov” eller en plats där alla kan få växa?

John Steinberg - Hitta styrkorna