Summa sidvisningar

söndag 28 augusti 2016

Relationer, undervisning, problemlösning och förståelse.

Vad påverkar vårt lärande?


Drivkrafterna för inlärning är flera, men en av de viktigaste är den egna känslan av personlig glädje och tillfredsställelse. Forskare kallar denna drivkraft för hjärnans inre belöningsprocess.

Det finns två olika belöningsformer, det yttre och det inre belöningssystemet. Det yttre är det man får från andra i forma av uppskattning, peppning och coachning. Det inre är känslan som kommer när man är nöjd med sig själv; när man klarade det som innan kändes svårt och därmed vinner en personlig seger.

Attila Szabo, prisad doktorand vid Stockholms universitet har skrivit om detta. 2009 fick han ”kunskapspriset" i kategorin ”skola" för bl.a. sin ”uppskattade och framgångsrika undervisning som får gymnasielever att känna glädje över matematiken”. Han belyser den positiva inlärningsprocessen i fyra faktorer: relationer, undervisning, problemlösning och förståelse.

1. Relationer
För det första finns det, enligt Szabo, inte en enda pedagogisk relation som passar alla, vi har unika behov. Därför gäller det att hitta sin egen relation till inlärning.

För det andra spelar lärarens förväntningar och gillande mycket stor roll. Lärarens coachning och elevens känsla av att vara omtyckt av läraren är så väsentlig att alla lärare måste ha detta i bakhuvudet under varenda lektion. Vi måste se eleverna och visa att vi bryr oss! Signalen från läraren att ”det betyder något för mig att du lyckas med det här” är en mycket stark kraft i inlärningsprocessen.

2. Undervisning
Det gäller att skapa spänning och intresse i inlärningen.

Lärarens uppgift är att guida eleverna i rätt riktning, eleverna behöver den hjälpen.

Inlärning är inte linjärt, eleverna måste få stanna upp, backa, repetera och få svar på egna frågor innan de kan ta till sig kunskap och utvecklas.

Eleverna behöver arbeta mycket med problemlösning.

3. Problemlösning 
Man kan få in problemlösning i alla ämnen, men framför allt är det viktigt i matematikundervisningen.

Lärarens ansvar är att se till att eleverna får jobba med rätt sorts problem och elever har olika behov av svårighetsgrad på problemen de ska lösa. Det måste finnas både lättare och svårare uppgifter.

Problemlösning måste få ta tid, men det är ändå bra att ha en tidsbegränsning.

Kommunikation underlättar inlärningen. Det är positivt om läraren finns med och lyssnar på resonemangen, men samtidigt viktigt att eleverna själva får komma fram till slutsatser på egen hand. Det kan vara svårt som lärare att inte komma med svaren, men det gäller att ha is i magen. Det inre belöningssystemet fungerar bäst när eleverna själva har hittat lösningen och då fungerar inlärningsprocessen bättre. 

När eleverna fått sin egen tid avslutas lektionen med gemensam diskussion där lösningar presenteras och förklaras tydligt på ett systematiskt och grundligt sätt. Då besvaras också alla elevers frågor och de antecknar. Här kan eleverna få nya exempel, som de kan lösa med hjälp av vad de lärt sig under lektionen och allt man klarar av själv sätter ju igång det inre belöningssystemet.

4. Förståelse
Det gäller inte att få rätt svar direkt, det viktiga är att till slut komma fram till svar och lösningar och förstå dem. Genom kommunikation lär man sig av sina egna fel.

Det är viktigt att ha ett klassrumsklimat som tillåter att man säger fel eller inte lyckas meddetsamma samt att eleverna lär sig att ha tålamod att försöka igen, ända tills de lyckas.

George Pólya
Jag avslutar mitt inlägg om inlärning med ett citat från George Pólya, en ungersk/amerikansk matematikprofessor (1887-1985). Hans metoder för hur man ska jobba med problemlösning är grundläggande i dagens samhälle.

"Teaching is not a science; it is an art. If teaching were a science there would be a best way of teaching and everyone would have to teach like that. Since teaching is not a science, there is great latitude and much possibility for personal differences. ... let me tell you what my idea of teaching is. Perhaps the first point, which is widely accepted, is that teaching must be active, or rather active learning. ... the main point in mathematics teaching is to develop the tactics of problem solving."



Referenser:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3943_07_2.pdf

2 kommentarer:

  1. Tack Ing-Gun! Väldigt bra inlägg med många kloka tankar!
    Visst känns mycket igen från Matematiklyftets intentioner?
    Min erfarenhet är att elever gillar utmaningar - om det är för lätt blir det tråkigt.
    Värdegrunden med positiva relationer är lika viktig som grunden på ett hus. Som lärare visa ett genuint intresse för elevernas tankar om stort som smått och i teori och praktik visa att vi lär oss av felen, tror jag är några elementära faktorer för trygga, nyfikna elever med fokus på lärande.
    Sedan kan huset byggas stabilt med alltfler våningar i form av utmaningar där ansträngningen bekräftas, vilket gör att eleverna växer, vill, vågar och kan i en positiv spiral.

    SvaraRadera
  2. Ja, Solveig! Jag gillar metaforer, så "bygga stabila fina hus" är en bra beskrivning på fungerande lärande.
    // Ing-Gun

    SvaraRadera