Ulrikaskolan entreprenöriellt lärande: Gifted children/Särbegåvade barn

SÄRSKILT BEGÅVADE BARN

När man har jobbat i många år som lärare samlar man givetvis på sig en stor erfarenhet, men samtidigt blir man också medveten om hur mycket man har kvar att lära! Jag har läst en del om ”särbegåvade” barn.

Det finns faktiskt inget allmänt mått på begåvning. Man kan mäta IQ, men då mäter man logiskt tänkande, inte särskild begåvning. Ett barn kan alltså ha en särskild begåvning utan att det syns på en IQ test.

Enligt matematikprofessorn Attila Szabo, som jag skrev om i mitt förra inlägg, så finns det någon eller några elever i varje klass som är särskilt begåvad eller högt begåvad på ett eller flera områden. Det låter ju bra, men tyvärr kan det vara svårt att identifiera dessa elever. Forskning visar att 25 % av alla begåvade eller särskilt begåvade elever går igenom skolan utan att identifieras som begåvade. I stället tenderar de att utmärka sig i negativa sammanhang.

Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi på Högskolan Jönköping, hävdar att det är skillnad på att vara högpresterande elev och särbegåvad elev. En högpresterande elev passar för det mesta in bättre i skolsystemet, både när det gäller arbetssätt och sociala kontakter med klasskamraterna.

Att vara särbegåvad kan istället tyvärr vara mycket svårt. Det är svårt att vara annorlunda, då det ofta är viktigare att vara lik än olik alla andra. Känslan av att inte passa in i skolan kan därför få särbegåvade elever att hata skolan.

För att hitta de särbegåvade eleverna kan man leta efter dessa tecken:

Eleven lär sig snabbt, har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta den.
Eleven har svårt för att samarbeta i heterogena grupper,
Eleven tycker om utmanande uppgifter och problemlösningar,
Eleven överraskar dig flera gånger med sin ovanliga förmåga inom något område.
Eleven kan verka uttråkad och rastlös.
Eleven dagdrömmer, eftersom den egna tankevärlden har större utmaningar än skolarbetet.
Eleven har svårt att arbeta med lätta arbetsuppgifter, mår inte bra av repetition och blir lätt otålig i samband med rutinuppgifter.
Eleven är extremt vetgirig och har frågor som kan verka provocerande.
Eleven ägnar sig åt sina intressen med en intensitet som omgivningen kan ha svårt för att acceptera.
Eleven kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa, vill gå till botten med allt och avbrott kan orsaka stor frustration.
Eleven sysslar med annat än skolarbete, men klarar sig ändå.
Eleven kan försöka undvika nya aktiviteter, är perfektionist och tycker det är obehagligt att vara nybörjare inom ett område.
Eleven presterar under genomsnittet i klassen på grund av dålig motivation.
Eleven är mycket självkritisk.

Särbegåvade barn är ett relativt okänt begrepp i Sverige i jämförelse med många andra länder där de jobbar mer medvetet med området. Enligt Roland S Person bör lärare utbildas i att hitta särbegåvade elever och jag kan inte annat än att hålla med om det. Skolan ska vara till för alla och kanske måste vi öka lärartätheten för att räcka till för samtliga elever, både de som behöver extra hjälp och de som mest behöver stora utmaningar.