Vad påverkar vårt lärande?
Drivkrafterna för inlärning är
flera, men en av de viktigaste är den egna känslan av personlig glädje och
tillfredsställelse. Forskare kallar denna drivkraft för hjärnans inre
belöningsprocess.
Det finns två olika
belöningsformer, det yttre och det inre belöningssystemet. Det yttre är det man
får från andra i forma av uppskattning, peppning och coachning. Det inre är
känslan som kommer när man är nöjd med sig själv; när man klarade det som innan
kändes svårt och därmed vinner en personlig seger.
Attila Szabo, prisad doktorand vid Stockholms universitet har skrivit om
detta. 2009 fick han ”kunskapspriset" i kategorin ”skola"
för bl.a. sin ”uppskattade och framgångsrika undervisning som får gymnasielever
att känna glädje över matematiken”. Han belyser den positiva
inlärningsprocessen i fyra faktorer: relationer, undervisning,
problemlösning och förståelse.
1. Relationer
För det första finns det, enligt
Szabo, inte en enda pedagogisk relation som passar alla, vi har unika behov.
Därför gäller det att hitta sin egen relation till inlärning.
För det andra spelar lärarens
förväntningar och gillande mycket stor roll. Lärarens coachning och elevens
känsla av att vara omtyckt av läraren är så väsentlig att alla lärare måste ha
detta i bakhuvudet under varenda lektion. Vi måste se eleverna och visa att vi
bryr oss! Signalen från läraren att ”det betyder något för mig att du lyckas
med det här” är en mycket stark kraft i inlärningsprocessen.
2. Undervisning
Det gäller att skapa spänning och
intresse i inlärningen.
Lärarens uppgift är att guida
eleverna i rätt riktning, eleverna behöver den hjälpen.
Inlärning är inte linjärt, eleverna
måste få stanna upp, backa, repetera och få svar på egna frågor innan de kan ta
till sig kunskap och utvecklas.
Eleverna behöver arbeta mycket med
problemlösning.
3. Problemlösning
Man kan få in problemlösning i alla
ämnen, men framför allt är det viktigt i matematikundervisningen.
Lärarens ansvar är att se till att
eleverna får jobba med rätt sorts problem och elever har olika behov av
svårighetsgrad på problemen de ska lösa. Det måste finnas både lättare och
svårare uppgifter.
Problemlösning måste få ta tid, men
det är ändå bra att ha en tidsbegränsning.
Kommunikation underlättar
inlärningen. Det är positivt om läraren finns med och lyssnar på resonemangen,
men samtidigt viktigt att eleverna själva får komma fram till slutsatser på
egen hand. Det kan vara svårt som lärare att inte komma med svaren, men det
gäller att ha is i magen. Det inre belöningssystemet fungerar bäst när eleverna
själva har hittat lösningen och då fungerar inlärningsprocessen bättre.
När eleverna fått sin egen tid
avslutas lektionen med gemensam diskussion där lösningar presenteras och
förklaras tydligt på ett systematiskt och grundligt sätt. Då besvaras också
alla elevers frågor och de antecknar. Här kan eleverna få nya exempel, som de
kan lösa med hjälp av vad de lärt sig under lektionen och allt man klarar av
själv sätter ju igång det inre belöningssystemet.
4. Förståelse
Det gäller inte att få rätt svar
direkt, det viktiga är att till slut komma fram till svar och lösningar och
förstå dem. Genom kommunikation lär man sig av sina egna fel.
Det är viktigt att ha ett
klassrumsklimat som tillåter att man säger fel eller inte lyckas meddetsamma
samt att eleverna lär sig att ha tålamod att försöka igen, ända tills de
lyckas.
George Pólya
Jag avslutar mitt inlägg om
inlärning med ett citat från George Pólya, en ungersk/amerikansk
matematikprofessor (1887-1985). Hans metoder för hur man ska jobba med
problemlösning är grundläggande i dagens samhälle.
"Teaching is not a
science; it is an art. If teaching were a science there would be a best way of
teaching and everyone would have to teach like that. Since teaching is not a
science, there is great latitude and much possibility for personal differences.
... let me tell you what my idea of teaching is. Perhaps the first point, which
is widely accepted, is that teaching must be active, or rather active learning.
... the main point in mathematics teaching is to develop the tactics of problem
solving."
Referenser:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3943_07_2.pdf
Tack Ing-Gun! Väldigt bra inlägg med många kloka tankar!
SvaraRaderaVisst känns mycket igen från Matematiklyftets intentioner?
Min erfarenhet är att elever gillar utmaningar - om det är för lätt blir det tråkigt.
Värdegrunden med positiva relationer är lika viktig som grunden på ett hus. Som lärare visa ett genuint intresse för elevernas tankar om stort som smått och i teori och praktik visa att vi lär oss av felen, tror jag är några elementära faktorer för trygga, nyfikna elever med fokus på lärande.
Sedan kan huset byggas stabilt med alltfler våningar i form av utmaningar där ansträngningen bekräftas, vilket gör att eleverna växer, vill, vågar och kan i en positiv spiral.
Ja, Solveig! Jag gillar metaforer, så "bygga stabila fina hus" är en bra beskrivning på fungerande lärande.
SvaraRadera// Ing-Gun