Motivation

MOTIVATION OCH LUSTEN ATT LÄRA

Peter Gärdenfors är kognitionsvetare från Lunds universitet. Han har skrivit en bok som heter ”Lusten att förstå”. Boken handlar om vad som skapar motivation att lära och hur vi får fram förståelse i lärandet. 

Detta är min tolkning och 

vad jag har lärt mig av bokens budskap:

Människor är nyfikna, barn undersöker allt och denna nyfikenhet finns sedan kvar hela livet, men skolans struktur gynnar inte alltid motivationen. Låsta strukturer i skolan, där alla gör likadant är inte ultimat. Elever är inte alla likadana: de har olika intressen, olika förkunskaper, olika behov och olika inlärningsstilar. Peter Gärdefors tittar på lärandet i stort och hur vi lär oss under naturliga former. Människan lär sig mycket utanför skolan och man kan ta lärdom av det och ta in det informella lärandet i skolan. Han talar om hur viktigt det är att hitta den inre motivationen – lusten att lära.

Eleverna ska inte gå i skolan för att få bra betyg, utan för att de vill lära sig. Man måste bygga på elevernas egen nyfikenhet, att de har kontroll över sitt eget lärande. Att eleverna reflekterar och funderar över varför de gör som de gör, så kallad ”metakognition”, är en förutsättning för god inlärning.

Enligt Peter har inlärning i alla tider förts vidare genom att man visar eller berättar. En bra lärare är en god berättare med inlevelseförmåga i sina elever. En god lärare är också själv engagerad i sitt ämne och har god ämneskunskap. Lärarens förmåga att leva sig in i hur eleverna tänker och var eleverna befinner sig är mycket viktigt. Läraren måste förstå när en elev inte förstår. Det finns inga unika lösningar i skolan, inget som fungerar på all undervisning. Olika områden kräver olika arbetssätt, ibland behövs mer praktiska övningar, ibland mer berättande och i allt högre grad borde man kunna ha mer av kamratlärande, att elever lär av varandra. Vi tolkar ju hela tiden allt vi hör och ser genom våra egna förkunskaper, tillsammans kan vi uppnå fler mål och vi klarar bättre av svårigheter om vi hjälps åt.

Om läraren själv ser sammanhangen och sedan kan omforma detta till berättelser, så ökar elevernas förståelse och de kan basera sitt lärande på detta. En lärare måste själv känna lust för ämnet och lärandet för att kunna förmedla det. Det är när man förstår sammanhang som man får sina ”aha-upplevelser” och i detta föds motivation till fortsatt lärande. För att få en god kunskap måste man ha en god överblick, detaljerna eller fördjupade ämneskunskaper kan man sedan fylla i när man behöver dem. Leken har också betydelse för lärandet och motivationen. Leken bygger på barnens egen inneboende nyfikenhet och på fantasi. Man kan baka in lek i lärande och kombinera dem. Leken ger möjlighet till misslyckande, man kan göra det igen för att då lyckas bättre.

Hur ökar vi elevernas motivation och når läroplanens krav?

Enligt Peter Gärdenfors bör skolan:

• sträva efter att få eleverna engagerade och hitta sin inre motivation, lusten att lära!
• skilja mellan inre och yttre motivation eftersom den inre får dig att växa av egen kraft, medan den yttre mer gör dig beroende av belöning från omvärlden.
• ge eleverna mer kontroll över sitt eget lärande.
• ge eleverna tid till reflektion; att själv reflektera över sitt lärande stärker lärandet.
• använda IT bättre, här finns enorma möjligheter till att öka förståelse och motivation.
• låta lärandet ske på ett lekfullt och lustfyllt sätt.
• använda sig av den viktiga berättandekonsten.
• sätta mer fokus på förståelsen, att se allt i ett större sammanhang och fokusera mindre på betyg och faktakunskaper
• vara medveten om att förståelsen ökar om vi lär oss tillsammans; att argumentera, diskutera och analysera hjälper eleven att göra kunskapen till sin och då höjs motivationen.

Man måste också se över vad lärarhögskolan ger studenterna. 

Där borde de få lära sig mer om hur man får eleverna motiverade och ökad förståelse. 

Läs mer och titta gärna på UR’s film där Peter Gärdenfors intervjuas.

http://www.ur.se/Produkter/160535-En-bok-en-forfattare-Peter-Gardenfors

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/overgripande/elevers-lust-att-forsta-en-bortglomd-drivkraft-1.154935 

http://skolvarlden.se/artiklar/”skolans-struktur-dodar-elevernas-motivation”

Arbetet på vår skola

Så arbetar vi på Ulrikaskolan för att öka

det entreprenöriella lärandet.

Min roll som förstelärare

Jag som är förstelärare i just entreprenöriellt lärande har som uppgift att ta del av ny forskning runt det entreprenöriella lärandet. Detta gör jag genom att läsa böcker om ämnet, ta del av information på olika sidor på Internet, gå på föreläsningar samt delta i en utbildning om just entreprenöriellt lärande. Det är Navet i Borås som håller i och lägger upp utbildningen. Externa föreläsare och processledare ingår också i utbildningen, som omfattar ca 50 timmar och är uppdelad på 10 tillfällen(heldagar/halvdagar) under hela läsåret 2014-15.

Informationen jag tar till mig lägger jag sedan ut här på bloggen och min förhoppning är att det jag skriver kan komma till nytta för andra, när de vill ha mer information om entreprenöriellt lärande.

Nu har vi i några arbetslag skaffat ett läromedel som går i entreprenöriell anda och det är bara att planera in när vi ska arbeta med det. Lärarhandledningen är bra, så det blir lätt att sätta igång. Materialet kan ni läsa om i ett av mina inlägg här på bloggen, det skrevs den 8:e oktober.

Samtidigt med detta hjälper jag min rektor att organiserar satsningen på entreprenöriellt arbete på min skola och berättar för kolleger om olika delar i detta.

Studiedagarna på Ulrikaskolan

Detta läsår är fyra av våra studiedagar vikta till att arbeta med entreprenöriellt lärande. Vi har valt att till stor del använda oss av ett material som är framtaget av företaget ”Samklang” på uppdrag av ENTRIS(=entreprenörskap i skolan)för att hjälpa till att påbörja de första diskussionerna kring entreprenörskapet och erbjuda möjligheter att fördjupa förståelsen i skolan. Vi har på Ulrikaskolan använt oss av studiematerialet, men gjort om det lite så att det passar oss bättre. En del frågor och uppgifter har vi tagit bort eller anpassat till vår egen verksamhet. Kapitel 8 har vi bara använt lite av, för där har vi annat material och kapitel 9 och 10 har vi valt att inte ta med.

Här hittar ni ENTRIS materialet vi använder oss av:

http://www.kfsk.se/download/18.53bdb7c112f8aece69580002269/1377195966922/Temadokument_webb.pdf

Materialet är uppdelat i 10 avgränsade teman. På så sätt kan man välja ett tema som känns angeläget att arbeta med detta när tid erbjuds, t.ex. på en arbetsplatsträff, ett arbetslagsmöte eller under en kompetensutvecklingsdag. Den presenterade ordningen innebär att man fördjupar sin förståelse allteftersom och vi arbetar med dem i den ordning som följer. Till varje tema finns en inledande text, ett antal frågor för reflektion och diskussion. Texten är ingången som avser att belysa och problematisera, frågorna utmanar och lockar framförallt till nya tankegångar, medan uppgifterna uppmuntrar till att arbeta med temat i praktiken.

På vår skola har vi valt att behandla två eller tre kapitel i taget. Skolans personal har i förväg fått läsa den text som tillhör delarna vi ska behandla och alla har hemma besvarat frågorna. På våra träffar sitter vi sedan i blandade grupper à ca 5-7 personer. Tillsammans diskuterar vi och pratar om texterna och frågorna, som alla även bygger på egen reflektion.

De teman som behandlas vid första tillfället är:
1. Entreprenörskap i skolan - begrepp

2. Entreprenöriella elever

3. Den entreprenöriella pedagogen

De teman som behandlas vid andra tillfället är:

4. Skola – omvärld

5. Bedömning – summativ och formativ

De teman som behandlas vid tredje tillfället är:

6. Elevcoachning och coachande samtal

7. Entreprenöriellt lärande – ett hälsofrämjande förhållningssätt

De teman som behandlas vid fjärde tillfället är:

8. Entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. (Här använder vi också annat material)   

Målet är att:

• deltagarna skall få förståelse för sina egna och varandras tankar.
• gruppen i diskussioner och med praktiska uppgifter skall sträva efter ett gemensamt förhållningssätt.
• ge deltagarna stöd i arbetet med att införa entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt i skolan.
• ge deltagarna nya tankar och infallsvinklar i utvecklingsarbetet mot en ökad samverkan mellan skolan och det omgivande samhället.

Lärande samtal

Inför varje samtalstillfälle skall samtliga deltagare se till att ha läst ovan nämnda tema, det vill säga komma förberedd till det lärande samtalet. Man har en samtalsledare och en sekreterare. När man pratar i ”lärande samtal” låter man ordet gå runt i turordning. Deltagarna sitter med fördel i en ring. Lärande samtal är en demokratisk och respektfull mötes- och samtalsform där man slipper bli avbruten eller kommenterad utan istället får tänka sina tankar till slut. När alla har pratat får man be om ordet för att ställa frågor och fördjupa diskussionerna. Här fördelar samtalsledaren ordet.

Avslut och utvärdering

Efter varje tema gör sekreteraren en kort analys samt sammanfattar vad som sagts. När det återstår ca 20 minuter av hela mötet sammanfattar sekreteraren vad som har sagts under förmiddagen; ger sin bild av hur ”det lärande samtalet” har fungerat och hur ordet har fördelats. Varje träff avslutas med en kort utvärdering genom att alla tillsammans diskutera följande frågor:

• Vad fungerade bra idag?
• Nya tankar hos mig?
• Hur vill vi gå vidare?
• Vad kan vi göra annorlunda nästa gång?
• Vad kan jag själv göra till nästa gång?

Utbildning behövs och prao är viktigt

Lärare behöver utbildning i entreprenöriellt lärande!

På Svenskt näringslivs webbsida, den 16 oktober 2014, skrevs följande:

”En ökad fokusering på entreprenörskap i skolan är bra. Det handlar både om att stärka elevernas entreprenöriella förmågor och att ge dem redskap att driva egen verksamhet. Entreprenöriellt lärande innefattar att kunskaper och erfarenheter inhämtas från omvärlden utanför klassrummet. Det är en välkommen utveckling där företagen på orten kan vara en resurs. I debatten ställs ofta övergripande bildningsideal mot entreprenörskap. För oss finns inget motsatsförhållande: entreprenöriellt lärande är en väg till bildning! Och då gäller det att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Till exempel genom att låta elever och studenter jobba med uppdrag i företag, att låta företagsamma människor komma och berätta sin historia i skolan samt satsa på prao och praktik.”

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/entreprenorskap_i_skolan/

På samma webbsida skriver skribenten Stina Dahlén om en föreläsning om entreprenörskap. Även den här artikeln publicerades den 16 oktober 2014. Det som poängteras i artikeln är att lärarnas engagemang krävs för entreprenörskap i skolan. Enligt författaren hänger det på lärarna om entreprenörskap i skolan ska kunna nå ut brett. Därför är det också viktigt att studenter på lärarutbildningarna och verksamma lärare utbildas i pedagogiken. På lärarhögskolorna behövs studiebesök hos företag och interna lärarnätverk som diskuterar arbetsformer. Ju mer lärare kommer ut och ser världen utanför skolan, desto bättre på blir de på att undervisa entreprenöriellt.  I Finland är utbildning i entreprenörskap obligatorisk på lärarutbildningarna, men så långt har vi inte kommit i Sverige.

Entreprenöriellt lärande beskrivs som ”ett pedagogiskt förhållningssätt som handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.”

Hela artikeln kan ni läsa på: 

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/entreprenorskap_i_skolan/lararnas-engagemang-kravs-for-entreprenorskap-i-skolan_600787.html 

Mina egna funderingar:

Utbilda lärarstudenter i entreprenöriellt lärande!

Vi har en del att jobba på i Sverige. Att införa undervisning om entreprenöriellt lärande på lärarhögskolor tycker jag låter som ett steg som borde tas snarast!

Låt alla högstadieelever få prao!

Alla högstadieelever borde få komma ut på prao(praktisk arbetslivsorientering), men i nuläget har flera kommuner tagit bort praoverksamheten av praktiska eller ekonomiska skäl och detta gynnar knappast eleverna. I många kommuner har man kvar två praoveckor under högstadiet, i andra har man en, men en del skolor har ingen prao. Orsaken till att t.ex. Stenbocksskolan i Ulricehamn tog bort veckan med prao i årskurs åtta 2013 lär vara att skolledningen hellre ville satsa på bredare information om yrkeslivet. Andra kommuner har avskaffat praon efter det att arbetsmiljöverket runt 2006 ställde krav på att skolan ska ta ansvar för eleverna även under praoperioden och skolorna bedömde att de inte klarade av det. Själv tycker jag att man kunde ha både och, med det menar jag både prao och en bred satsning på information om yrkeslivet. Allt för elevernas bästa. När det gäller problemen med prao borde man ta tag i dem och förändra det som måste förändras istället för att helt ta bort praon, eftersom fördelarna med just prao och de erfarenheterna man får genom prao är stora.

Utbilda lärare i entreprenöriellt lärande!

Vi behöver alla utbildning för att få nya idéer, men också för att få tillfälle till att lyssna på varandra och därmed få ökad inspiration. När det gäller utbildning i entreprenöriellt lärande ligger Ulricehamn, där jag arbetar, ganska bra till; skolledare, rektorer, förskolechefer samt flera pedagoger går på en mycket bra utbildning. Det är Navet i Borås som håller i och lägger upp utbildningen. Externa föreläsare och processledare kommer också att ingå i utbildningen, som omfattar ca 50 timmar och är uppdelad på 10 tillfällen(heldagar/halvdagar) under hela läsåret 2014-15. I Ulricehamn står vi alltså inför det positiva faktum att flera skolor och förskolor redan nu arbetar eller planerar för att arbeta mer entreprenöriellt.

Källor till info om prao:

http://www.ut.se/nyheter/slut-med-prao-for-arskurs-atta(3931972).gm

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolelevers-prao-kan-tas-bort/

http://www.jobbochskola.se/portal/prao-i-grundskolan/

Lärportalens skolmaterial

LÄRPORTALEN - SKOLMATERIAL SOM MAN KAN LADDA NER; en webbplats för lärare som vill jobba entreprenöriellt

Företagsamhet.se har skapat en sajt för alla som arbetar i skolan och vill lyfta ämnet entreprenörskap och företagande i sin undervisning. Materialet passar kanske bäst för elever på högstadiet/gymnasiet, men delar av materialet går bra att använda av elever på mellanstadiet.

De tre nya skolmaterialen, utnyttjar alla Företagsamheten.se som kunskapskälla och finns att hämta hem gratis på Lärarportalen. Med skolmaterialen följer tydliga lektionsupplägg för enstaka lektioner eller för ett längre temaarbete.

Skolmaterialen handlar om entreprenörskap, kvinnliga entreprenörer och klimatet för företagande i Sverige. På sajten finns även boken ” Tio teser om entreprenörskap" samt materialet ” Jag en entreprenör” och tv-serien ”När Sverige blev rikt”. 

http://lärarportalen.företagsamheten.se/

Här nedanför är ett urklipp från ” TIO TESER OM ENTREPRENÖRSKAP”

Just dessa uppgifter/uppdrag anser jag att även barn i mellanstadieåldern kan arbeta med.

http://lärarportalen.företagsamheten.se/skolmaterial/tio-teser-om-entreprenorskap/

Feedback och feedforward

Feedback

Feedback betyder återkoppling och kan vara väldigt givande, men också mycket jobbig att ta emot. Det beror på både hur den levereras och på hur man tar emot den. Att ge feedback i form av uppskattning och bekräftelse är en av de viktigaste faktorerna för framgång i både undervisning, arbete och relationer, men ibland måste man också få veta vad som kan förbättras eller inte fungerar i form av konstruktiv kritik. Feedback som ges på rätt sätt är oftast ett bra redskap och det är bra att ha kunskap om hur man faktiskt ger feedback på bäst sätt.

Bra feedback förebygger konflikter, ger utveckling, stärker självkänslan, bygger relationer, ger ökad effektivitet och gör att vi lättare närmar oss målet.

Dålig feedback å andra sidan ger lätt motsatt effekt, så man bör tänka till lite innan man ger feedback.

Att ge konstruktiv feedback

• Den ska alltid vara väl genomtänkt innan.
• Den ska alltid utgå från att man vill den andra väl
• Den ska syfta till att utveckla individen
• Den ska innehålla tydliga exempel på vad som var bra och vad som inte var bra
• Den ska förklaras med vilka konsekvenser det får
• Den ska ge exempel på hur något kan göras istället
• Den ska också förklara orsaken till bedömningen

Om du däremot vill att allt ska gå åt skogen kan du göra så här:

• Ge kritiken offentligt. Ju fler som hör desto fler kan lära sig.
• Rusa in när det passar dig. Tänk bara på dina behov.
• Generalisera genom att använda ord som: ”alltid”, ”aldrig”, ”jämt”, ”igen” eller ”varje gång”.
• Visa tydligt på alla fel som personen har eller gör.
• Beskriv samtidigt gärna teorier om varför du tror att personen handlar som hon gör.
• Tydliggör att du inte tror att personen är kapabel till förändring.

Feedforward

Feedback:
 Att bedöma en persons prestationer för att förbättra.

Feedforward: Att visa någon på möjligheter till framtida prestationer för att förbättra.

Här har man fokus framåt istället för bakåt. När ett arbete ska bedömas är det lätt att man pratar om de saker som gått fel istället för att fokusera på det som fungerat bra. Nackdelen med detta är att vi lätt fastnar i dåtid och ältar detta. Då kan det vara bättre att ta till feedforward metoden, som går ut på att undvika fokus på personen i sig utan istället titta på själv uppgiften och diskutera hur detta kan förbättras. Tänkandet är lösningsbaserat och kan vara lättare att ta in då det inte känns lika personligt och dessutom visar på en tilltro till att en positiv förändring är möjlig. 

Att ta emot feedback - feedbacktrappan

För att feedback ska fungera måste den tas emot på ett bra sätt. Man kan använda sig av redskapet ”Feedbacktrappan” när man ska ta reda på var man själv står eller analysera hur den feedback man gav landade.

På första trappsteget tas ingen feedback emot alls, men ju längre upp man kommer på trappan desto bättre fungerar feedbacken. När man kommit upp till det sista trappsteget har man tagit till dig kritiken, förstått den och kan förändra det som behöver förändras.

  

Bilden ovanför är mycket tydlig.Jag hittade den på SmartBiz webbsida.  

http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=352&Base=1&MenuID=543

När jag letade efter information om feedback hittade jag även ett bra citat och det får avsluta detta inlägg, då jag tror att det kan vara en hjälp när man får kritik som kan vara svår att ta till sig. Det gäller att kämpa sig uppför feedbacktrappan och samtidigt tänka på citatet nedanför.  

"Bakom varje klagomål finns ett önskemål."


Ben Furman

http://www.stardustconsulting.se/wp-content/uploads/image001.gif

Förstelärare

Fakta om reformen ”Förstelärare”

Jag lyssnade den 7 oktober på flera föreläsningar, som alla berörde ämnet förstelärare. Jag kommer här att sammanfatta vad två av föredragshållarna sa. Den förste talaren var Tomas Johansson från Skolverket.

Målet med reformen förstelärare är att:

• öka måluppfyllelsen så att fler elever når de nationellt uppsatta målen
•  låta yrkesskickliga lärare göra karriär samtidigt som de får fortsätta arbeta med det de är duktiga på, att undervisa
• locka fler till läraryrket
• få skickliga lärare att stanna kvar i yrket

Vilka är kraven för att bli förstelärare?

• Man måste vara legitimerad lärare 
• Man ska ha minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet 
• Man ska ha visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• Man ska dessutom, av huvudmannen, bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. 

Vad ska försteläraren göra?

Huvudsakligen ska han/hon ägna sig åt undervisning, minst 50 % skall vara undervisning, men en förstelärare kan dessutom till exempel:

• ansvara för introduktionen av nyanställda lärare
• coacha andra lärare
• initiera pedagogiska samtal
• initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen
• vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen
• ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
• vara huvudansvarig för ett ämne

Huvudmännens uppgifter är att:

• tillsätta eller byta ut förstelärare
• bestämma processen för tillsättandet
• bestämma hur löneökningen ska fördelas
• ge försteläraren en rimlig arbetsbörda
• bestämma om försteläraren ska ha nedsättning i undervisning eller inte
• bestämma vad försteläraren ska ha för uppdrag förutom att undervisa

Att det finns en tydlig befattningsbeskrivning är viktigt

Bara 20 % av de nu tillsatta förstelärarna har en tydlig befattningsbeskrivning, vilket upplevs som ett problem. Detta bör, enligt skolverket, åtgärdas snarast . Huvudmannen måste bestämma klart och tydligt vilka nya uppgifter som tillkommer med förordnandet och även vilka uppgifter som bör tas bort för att försteläraren ska kunna utföra sitt uppdrag.

Några frågor som besvarades var:

1. Varför har förstelärare så olika uppdrag?

Det är för att behoven ser så olika ut. Förstelärartjänsten ska anpassas efter de lokala behoven och därför kan det bli stora skillnader i befattningsbeskrivningen.

2. Vad kostar förstelärarereformen?

Kostnaden för reformen är ca 1.5 miljarder/år.

En annan talare var Olof Lundborg, som är utredare på Lärarnas Riksförbund. Man kan även läsa mer om lärares karriärtjänster på Internet, där Olof Lundborg ansvarar för informationen. 

http://www.lr.se/duidinyrkesroll/karriartjanster.4.2e15552813c8cc3f72a400c.html 

Karriärtjänst eller en tidsbegränsad projekttjänst.

93 % av alla förstelärare har idag ett tidsbundet förordnande på 1-2 år. Kan det då kallas karriärtjänster eller skulle man istället kalla det tidsbegränsade projekttjänster? Lärarnas riksförbund är emot att tjänsterna är tidsbundna och de är även emot att ersättningen betalas ut som ett lönetillägg istället för höjd grundlön.

Hittills uppfattas förstelärarereformen både positiv och negativ. 

Syftet med förstelärarereformen är att få igång skolutveckling, öka måluppfyllelsen och att ge kredit till de lärare som får chansen att bli förstelärare, men för att detta ska fungera behöver förstelärarna stöd av sina kollegor.

Vad som gör tillsättningen positiv är när försteläraren har fått ett tydligt specifikt uppdrag. När försteläraretjänsten klart pekar mot att syftet är att få igång en skolutveckling och där det är uppenbart att uppdraget innebär nya uppgifter för försteläraren har han/hon ofta stöd bland sina kollegor. I skolor där man har en öppenhet och en tydlighet med uppdraget har man på många håll redan märkt skolutveckling och ett ökat engagemang, som respons på det arbete som förstelärarna lagt ner i samarbete med rektorer och kolleger. 

Där det inte fungerar lika bra är när någon blir förstelärare och sedan ingen utveckling sker, allt är som innan, försteläraren fortsätter bara sin lärartjänst utan några förändringar eller nya uppdrag. Här är det svårt att få en kollegial uppbackning och många ifrågasätter i dessa fall reformen.  En förstelärare ska vara en ”yrkesskicklig lärare”, men vad menas med det? Många är skickliga och om några väljs ut utan krav på någon motprestation skapas lätt ifrågasättande och avundsjuka, som både kan vara onödig men också berättigad.

Hur många förstelärare finns det?

Just nu, hösten 2014, rekryteras många nya förstelärare. Vid årsskiftet beräknas 16 % av lärarna vara förstelärare och regeringen har planer på att detta i framtiden ska utökas till 25 % av lärarkåren.

Jag avslutar med ett citat som jag hittade på Internet. 

Det är från SKL (2014-10-14) 

”Så gott som alla kommuner har ansökt om statligt bidrag för att finansiera tjänster som förstelärare och lektor. Syftet med reformen är att premiera de skickligaste lärarna så att eleverna får en bättre undervisning och ökade förutsättningar att nå de nationella målen samt öka attraktionskraften för läraryrket. Tanken med förstelärarreformen är att utveckla läraryrket som ett lagarbete där lärare hjälper och utmanar varandra så att professionen stärks och alla elever ges bättre chanser att lyckas.”

http://www.sverigesviktigastejobb.se/fakta/rekryteringsstrategierskola/visapakarriarmojligheter.2149.html