Ramar och kramar

"Ramar och kramar"

Framtidens hopp!

Jag hörde detta uttryck och köpte det direkt.  

Det sammanfattar kort och koncist både läraryrket och föräldrarollen. "Ramar och kramar" får barnen att må bra, växa i sig själva, förstå världen de lever i och underlättar därmed kunskapsinhämtandet, 

både i och utanför skolan.  

Ramar som symboliserar att vi sätter gränser, med hjälp av tydlig strukturer och synliga förväntningar, med syfte att barnen ska nå alla de mål som finns uppsatta.

Kramar som symboliserar att man bryr sig, vill väl, tror på barnen, lyssnar och därmed inger trygghet och stabilitet. Kramar står också för en positiv människosyn, där man fokuserar och utgår från det som är positivt och därifrån coachar barnen framåt.

Mina syskonbarns glädjefulla hopp får symbolisera mitt budskap

Att hitta styrkorna

Att hitta styrkorna

Jag var på en föreläsning, där John Steinbeck pratade om lärarnas uppdrag. Skolan är inte bara kunskapsmål. Vi ska givetvis undervisa eleverna, men det är djupare än så. Förutom att hjälpa eleverna i skolämnen, ska vi också att få eleverna att hitta sig själva, se sina styrkor och tro på sig själv!

Styrkesamtal

Ett styrkesamtal är ett metakognitivt samtal. Här hittar man styrkor, sätter ”finare” ord på dem och bekräftar eleven. Detta mår alla bra av!

För att förhållandet lärare-elev ska fungera måste den bygga på kommunikation och förtroende.  Det gäller att hitta elevernas styrkor, bekräfta dem och undervisa dem därifrån.

I ett styrkesamtal kan man t.ex. utgå från vilka fritidsintressen eleverna har, vad de känner att de är bra på eller vad som de anser är meningsfullt?

Utifrån detta kan man ställa följdfrågor; hur har du lärt sig allt som du berättar om, hur ofta sysslar du med sina fritidsintressen, hur tacklar du motgångar, vad inspirerar dig?

I dessa samtal märks ofta styrkor som: målmedveten, uthållig, följsamhet, fokusering, kreativitet, koncentration, noggrannhet, nyfikenhet, envishet och bestämdhet, men också styrkor som förmågan att följa instruktioner, att komma på idéer eller att kunna lära av andra. (Detta kan man senare knyta till skolämnen.)

En tanke är att detta görs innan ett utvecklingssamtal. Elever får med sig anteckningarna och detta blir grunden i utvecklingssamtalet. Så här kan anteckningarna formas - till en styrkestjärna:

Det viktiga är att elevernas självförtroende får växa genom skolgången och att framtidstron bevaras! Det talas mycket om bedömning, men vi får inte fastna i detta.

Ta reda på när det fungerar!

Låter vi eleverna växa utifrån sina styrkor? Funderar vi över när det fungerar och vad som fungerar?

Ser vi på eleverna med negativa eller positiva ögon, fokuserar vi på elevers brister eller styrkor när vi planerar undervisningen?

Vad kan vara bra med ett beteende, som ofta ses som störande? Måste man kunna sitta still, vara tyst, kunna vänta, lyda ... Är skolan ett ”uthållighetsprov” eller en plats där alla kan få växa?

John Steinberg - Hitta styrkorna

Beröm

När berömmer vi? 

Vad berömmer vi?

På vilket sätt berömmer vi? 

• Utvärderar vi oss själva och är vi medvetna om vad vi gör?

Ja, hur är det med det? Vet vi vad vi gör eller vore det bra att få hjälp att se. Som lärare kan man hjälpas åt. Vi kan lyssna på varandras lektioner och i samtalen efteråt kan man få svar på vad den lyssnande läraren har sett. Här kan man växa i kunskap om sig själv. Det låter bra! 

Min uppfattning är att vi bör bli mer medvetna om hur vi använder oss av beröm. Att lära sig att det är ok att misslyckas, att det är genom att göra fel som man lär sig att göra rätt är på samma sätt viktigt. Det grundläggande, enligt min erfarenhet som lärare, är att ge välgrundad feedback, som lär eleverna att tänka positivt och se lösningar istället för att fokusera på problem eller misslyckanden. Ingen människa är alltid perfekt och tur är väl det! 

• Berömmer vi ansträngningen eller prestationen?

Det låter klokt att fokusera mer på att berömma ansträngningen än att bara bedöma prestationen. När man får beröm för sina ansträngningar stärks självkänslan och man vill och vågar söka nya utmaningar, självkänslan påverkas positivt och man klarar bättre av eventuella framtida misstag. 

Att få talangberöm kan däremot vara direkt skadligt. Matas man för mycket med bara talangberöm lär man sig inte att se motgångar som utmaningar, rädslan för misslyckande blir hämmande och självkänslan åker lätt ”berg och dalbana”, eftersom den blir helt beroende av att ständigt prestera bäst och helst perfekt. Detta syns på elever i skolan, men också hos unga idrottare. 

• Berömmer vi ibland när vi inte borde göra det?

De flesta känner när ett beröm är ärligt och många genomskådar också beröm som känns falskt. Att få höra att man gjort något bra och samtidigt veta att detta inte stämmer skadar självförtroendet istället för att hjälpa upp det. 

Läs mer om beröm på ett av mina tidigare inlägg:

http://ulrikaskolanentreprenorielltlarande.blogspot.se/2015/01/berom.html

Lyssna på Hans Rosling och Johan Rockström

Konsten att få ut information

Få att få andra att lyssna måste man givetvis ha något att säga, men det räcker inte. Hur man pratar avgör om andra lyssnar.

Det finns många duktiga talare, två som är värda att lyssna på är Hans Rosling och Johans Rockström.  Deras program i ”Sommar och vinter P1” från 2015 är väl värda att lyssna på.

Hans Rosling

 Tryck här för att lyssna!   (ca 60 min)

Folkbildare, föreläsare, professor, 67 år

Född och bosatt i Uppsala

En av vår tids populäraste uttolkare av världen som gör statistiken begriplig och tillgänglig. Fick hela Globen att koka för sitt brandtal om flyktingkrisen vid Sverige skramlar-galan i höstas. Har arbetat med global utveckling i hela sitt liv, som lärare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Forskar om hälsa och extrem fattigdom i Afrika, Asien och Latinamerika. Varit rådgivare åt bland annat Sida och WHO och är en av grundarna till stiftelsen Gapminder.

Var en av initiativtagarna till Läkare utan gränser i Sverige. Har arbetat som distriktsläkare i Moçambique. Arbetade som vice statsepidemiolog i Liberia under Ebola-utbrottet. Har gjort prisbelönta dokumentärfilmer åt BBC. Var enligt Time Magazine 2012 en av världens 100 mest inflytelserika personer.

 ___________________________________________________

Johan Rockström

Tryck här för att lyssna!  (ca 60 min)

Professor i miljövetenskap, agronom, 49 år

Född i Finspång, uppvuxen i Brasilien, Italien och Karlskrona, bosatt på Rindö.

”Miljömäktigast i Sverige” två år i rad enligt tidningen Miljöaktuellt och mest delad i sociala medier i Sommar 2015. Flitig föreläsare i miljöfrågor som gjort två globala Ted Talks. Grundade Stockholm Resilience Centre. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Var i åtta år chef för Stockholm Environment Institute. Har studerat och jobbat med klimat- och vattenfrågor i bland annat Kenya, Zimbabwe och Niger.