Summa sidvisningar

lördag 7 november 2015

Två olika perspektiv på hur man lär sig

Hur lär man sig?
Frågan är mycket relevant för alla oss som jobbar med lärande; för lärare av olika slag, men också för alla föräldrar … HUR LÄR MAN SIG?

Att individer är olika och därför lär sig på olika sätt är inte ett så speciellt revolutionerande påstående, likväl söker många de övergripande ultimata förutsättningarna för inlärning. Flera forskare intresserar sig för detta. Ibland är många forskare eniga om en modell, ibland förändras opinionen och strategierna. Kanske är det så att frågan är mycket komplicerad och att drömmen om att kunna hitta ett svar eller en lösning som fungerar bäst för precis alla kan vara en utopi.

Här kommer  två ganska olika sätt att se på inlärning. Jag tycker det är intressant att jämföra dessa teorier och ser fram emot att diskutera detta med andra pedagoger utifrån våra egna erfarenheter.

1. The Big five
Under de senare åren har det talats mycket om hur man genom undervisning kan utveckla elevers förmåga till inlärning och här framhålls bl.a. att arbeta mycket med de metakognitiva förmågorna; att tolka, värdera och reflektera.

Göran Svanelid, en universitetslektor som har arbetat med framtagningen av SO-ämnenas kursplaner i Lgr 11 pratar om fem förmågor som bör genomsyra  all undervisning, "The Big 5":

  • Analysförmåga
  • Kommunikativ förmåga
  • Förmåga att hantera information
  • Begreppslig förmåga
  • Metakognitiv förmåga


2. Biologiskt primära förmågor/ biologiskt sekundära förmågor
Idag läste jag en annan artikel. Jag hittade den på en bloggsida, skriven av försteläraren Lasse Björklund. Han har tagit del av intressant forskning som också handlar om inlärning och här lyfts det fram andra perspektiv.

Kognitionsforskare, som exempelvis Fred Paas och John Sweller menar att man måste ta hänsyn till om förmågan som skall utvecklas är biologiskt primär eller om den är biologiskt sekundär

Biologiskt primära förmågor är det man lär sig utan någon större explicit undervisning, som att gå, tala, lyssna och hit hör även hörförståelse.

Biologiskt sekundära förmågor å andra sidan är det man lär sig genom undervisning och övning och exempel på det är att läsa, att skriva och att cykla. 

Forskarna Paas och Sweller är tveksamma till att lägga så mycket undervisningstid på att lära ut förmågor som är biologiskt primära, eftersom de utvecklas automatiskt i takt med mognad och erfarenheter. Ju mer allmän en strategi är, desto troligare är det att den är biologiskt primär.  Hit hör t.ex. generell problemlösningsförmåga och generell metakognitiv förmåga. Detta är intressant för mycket av undervisningen i Sverige bygger på att detta ska övas på. Är det då så att vi borde satsa på annat?

Det kan vara svårt att skilja på vilka förmågor som är biologiskt primära eller biologiskt sekundära eftersom de samverkar. Ett exempel direkt kopierat från texten jag läste på bloggen är:

Exempelvis är det en sekundär förmåga att öppna en mjölkkartong, men att ur erfarenheten av att lära sig öppna kartongen dra slutsatser om hur man öppnar andra typer av liknande förpackningar är en primär förmåga.

Det mer positiva i Paas och Swellers teorier är att man kan använda sig av det som är biologiskt primärt för att underlätta lärandet av det som är biologiskt sekundärt. Ett exempelvis på det är att man lär sig en text bättre om man både lyssnar till den och ser den framför sig(=läser). Här är att lyssna en primär egenskap och att läsa en sekundär egenskap. Ett annat exempel på hur inlärning kan påskyndas är att använda sig av primära motoriska förmågor för att påskynda inlärningen av något nytt i matematiken, ett exempel på detta skulle då kunna vara att hoppa/gå och lära sig multiplikationstabellen samtidigt.

Slutsatsen av detta är att vi lärare måste fundera noga över vilka strategier för inlärning de använder och varför vi gör det samt att skolorna borde satsa mer på att lära ut faktakunskaper, eftersom i sin tur automatiskt främjar förmågor som att generalisera och att lösa problem.

Ni kan läsa hela blogginlägget här:




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar