Kollegialt lärande

Kompetensutveckling 

där lärare hjälps åt och lär av varandra

Det nya inom kompetensutveckling i skolans värld är ”kollegialt lärande”; att lärare samarbetar för att undervisningen sytematiskt ska utvecklas så att elevernas lärande fördjupas.

Det finns många skäl till detta. Kända forskare, som professor Helen Timperley från Nya Zeeland, förespråkar det. Mer information om hennes idéer kan ni hitta här: http://www.slideshare.net/pedagogmalmo/timperley-teacher-professiona-learning-and-development

Sedan får man inte bortse från att det också är en relativt billig fortbildning. Att använda sig av skolans lärare i stället för dyra fortbildningsdagar med föreläsare, som ska inspirera till utveckling, eller andra mer kostsamma utbildningar för skolans personal sparar pengar och om det samtidigt ger stor effekt på elevernas prestation så är det väl värt att testa. Det bästa är väl att man både får lyssna till duktiga föreläsare, delta i givande fortbildning och sysslan med kollegialt lärande!

Det finns många olika sätt att jobba med ”kollegialt lärande”. Jag hade i förra veckan förmånen att få lyssna på två inspirerande föreläsningar, där ämnet ”kollegialt lärande” berördes.  De ene talaren var Simon Hjort, som är lektor i Linköping och den andre var Ingela Lundh, som jobbar på GR utbildning. GR är en samarbetsorganisation, som verka för samarbete över kommungränserna i Västsverige och har som mål att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.

http://www.grkom.se/toppmenyn/omgr.4.4703706a13cd47b3b811f51.html

Här kommer en lite sammanfattning av vad jag tagit till mig:

NÅGRA OLIKA FORMER AV KOLLEGIALT LÄRANDE

Ett väl fungerande arbetslag

En enkel form är det som sker i ett väl fungerande arbetslag, där man samplanerar, pratar om lärandet i klasserna och tillsammans stöttar varandra i arbetet med att utveckla undervisningen och hitta positiva lösningar på utmaningar som dyker upp. Tre frågor man då kan ställa sig är:

• Vad försöker jag/vi uppnå?             (=Hitta mål och syfte)         
• Hur går det för mig/oss?                 (=Göra en analys av var man står nu)
• Vad blir nästa steg?                         (=Ta fram strategier för att gå vidare)

Lesson study” eller ”Learning study”.

Om man vill jobba lite mer på det kollegiala lärandet kan modeller som ”Lesson study” eller ”Learning study”. Båda modellerna går ut på att en grupp lärare tillsammans arbetar med planering, genomförande, utvärdering och förändring av undervisning. Detta kan omfatta en lektion (lesson study), men också bygga på en frågeställning och därmed omfatta flera lektioner(learning study). Tanken är att förbättra och höja kvalitén på undervisningen.

http://ls.idpp.gu.se/node/53

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/matematik/undervisning/learning-studies-1.117044

Coaching

Ett coachande arbetssätt innebär att man får hjälp av någon som tittar på en lektion eller kanske bara låter dig berätta om det du vill bli coachad i. Nyckelord i coaching är: samtal, aktivt lyssnande, målfokusering, lösningsorientering, positivt tänkande, feedback och uppföljande samtal. Man kan bli coachad av en expert, en kollega eller av sin rektor. Till detta är det bra att ta hjälp av strukturerade samtalsmodeller som GROOW. Jag har skrivit om ”Aktiva lyssnande", coaching och samtalsmodellen GROOW i ett tidigare inlägg: 

http://ulrikaskolanentreprenorielltlarande.blogspot.se/2014/10/aktivt-lyssnande-som-coachverktyg.html

Kollegialt lärande genom diskussioner och möten i grupp
Föreläsaren Simon Hjort gav oss konkreta tips på hur man får kollegialt lärande i grupp att fungera som bäst. Hans idéer påminner mycket om upplägget i både ”matematiklyftet” och ”Läslyftet”. Grundförutsättningen för utveckling är givetvis att det finns en vilja till samarbete och att alla ser positivt på att byta erfarenheter i kollegiala diskussioner. En annan viktig förutsättning är att rektorerna stöttar personalen och avsätter tid till djupgående samtal. 

Bäst fungerar skolans utveckling om:

• hela skolan är med (dvs. alla pedagoger som arbetar inom skolan)
• det finns en valfrihet och flexibilitet
• utvecklingen sker i små steg
• skolans ledning och lärare stöttar varandra och delar på ansvaret
• man utarbetar handlingsplaner

Andra faktorer som kan få dessa möten att fungera bra är att:

• det finns en ledare i varje grupp
• man har möte minst 1 gång/månad
• mötestiden varar minst i 75 minuter
• gruppstorleken är c:a 8 personer
• alla har minst en person i gruppen med samma ålders- eller ämnesspecialisering

Mötesstrukturen kan se ut såhär:

• Introduktion (5 minuter)
• Återkoppling från föregående möte (30 minuter)
• Ny input (20 minuter)
• Personlig planering inför nästa möte (15 minuter)
• Sammanfattning (5 minuter)

Läs gärna mer om Simon Hjorts idéer. Det kan man göra på: http://www.effektivundervisning.se/. 

Här finns det mycket läsvärd information.

Om Helen Timperley på YouTube
På YouTube finns filmer om Kollegialt lärande och om Helen Timperleys idéer. Den här korta filmen på 9 minuter sammanfattar på ett enkelt sätt kärnan i Timperleys budskap. 

"Sju timmar om...”
På skolverket har det tagits fram ett arbetssätt att jobba med ”Kollegialt lärande”. 

Så här står det på Skolverkets sida: 

"Här erbjuds möjlighet till kompetensutveckling i form av olika utvecklingspaket med namnet "Sju timmar om...". Utvecklingspaketen utgår från olika områden och innehåller material som kan användas i arbetet med att utveckla verksamheten. Områdena är skolövergripande och målgrupperna är olika; från förskola till gymnasiet. Gemensamt är att det inte bör ta mycket mer än sju arbetstimmar att bli klar med ett paket".

Gå in och titta på: 
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/utveckla-undervisningen/sju-timmar-om#.VPd7q515b0o.twitter