Nu börjar vi jobba igen!
I
tisdags fick vi ytterligare en genomgång i vad entreprenöriellt lärande är. Vi
var på Navet i Borås och projektet som ska påbörjas heter ESIF
(Entreprenöriellt lärande för skola i fokus). Ulricehamns kommun gör en
kommunövergripande satsning från förskolan och uppåt och skolverket är med och
finansierar projektet.
Här kommer en
definition på vad entreprenöriellt
lärande är:
När en pedagogisk verksamhet bedrivs så
att de entreprenöriella kompetenserna växer
så kallar vi det entreprenöriellt lärande
Källa: Westlund &
Westlund
”Entreprenöriellt lärande handlar om att se och stötta eldsjälen i varje elev”
Att arbeta
entreprenöriellt - vad innebär det?
Att våga tappa
kontrollen lite
Att våga lära
tillsammans med eleverna – att vara den lärande pedagogen
Att utgå från de
entreprenöriella kompetenserna
Ämnesövergripande
undervisning bedrivs
Att frågor ställs på
andra sätt än de traditionella
På min skola,
Ulrikaskolan, kommer vi i år att arbeta mycket med entreprenöriellt lärande med
fokus på hållbar utveckling, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Inkludering eller
exkludering
Att vara inkluderad i
en lärande gemenskap med blandade kompetenser ökar lärandet för alla på sikt.
Skolan är den arena där alla ”människotyper” finns. I arbetslivet ser det inte
ut så.
Några fakta om papper och
vatten
Vi använder mycket
papper. I hela världen är genomsnittsanvändningen 56kg per person och år, i USA
ligger siffran på 300kg och i EU-länderna är genomsnittsvärdet 190kg
I Sverige är vi gynnade med en riklig tillgång på vatten. Men vad vi
äter och vad vi har på oss lämnar ett vattenfotavtryck utanför våra gränser.
För att odla maten vi äter och bomullen till våra kläder krävs stora mängder
vatten.
Den totala vattenåtgången
för att tillverka ett par jeans ligger på 12 000 liter, för att tillverka en
t-shirt går det åt 10 000 liter och för att tillverka ett A4 papper används 10
liter.
Vi använder idag mer
sötvatten än jordens naturliga gränser klarar av att upprätthålla. På
waterfootprint.org mäter man vår vattenkonsumtion i vattenfotavtryck. Genom att
göra några förändringar kan man avsevärt minska sina ”vattenfotavtryck”. Det
går tillexempel åt 4 ggr så mycket vatten att producera nötkött än att
producera kycklingkött.
Grönsaker har en ännu
mindre vattenfotavtryck, liksom te jämfört med kaffe. Man behöver inte
nödvändigtvis bli vegetarian eller helt låta bli att äta nötkött, men man kan
variera sin kost och tänka på att välja att äta mat med en mindre fotavtryck.
På WWF’s hemsida finns
en skolkalkylator där man kan räkna ut skolans ekologiska fotavtryck. Man måste
registrera sig första gången man vill göra en mätning, men det är gratis. Gå in
på:
På naturvårdsverket
finns mycket information när man vill arbeta med hållbar utveckling i skolan.
Här finns färdiga lektionsförslag och massor av fakta.
Håll Sverige rent
Jag skrev om hållbar
utveckling i bloggen den 19/2 2015. I det inlägget finns det många bra länkar
om man vill arbeta med hållbar utveckling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar