Arbetet på vår skola

Så arbetar vi på Ulrikaskolan för att öka

det entreprenöriella lärandet.

Min roll som förstelärare

Jag som är förstelärare i just entreprenöriellt lärande har som uppgift att ta del av ny forskning runt det entreprenöriella lärandet. Detta gör jag genom att läsa böcker om ämnet, ta del av information på olika sidor på Internet, gå på föreläsningar samt delta i en utbildning om just entreprenöriellt lärande. Det är Navet i Borås som håller i och lägger upp utbildningen. Externa föreläsare och processledare ingår också i utbildningen, som omfattar ca 50 timmar och är uppdelad på 10 tillfällen(heldagar/halvdagar) under hela läsåret 2014-15.

Informationen jag tar till mig lägger jag sedan ut här på bloggen och min förhoppning är att det jag skriver kan komma till nytta för andra, när de vill ha mer information om entreprenöriellt lärande.

Nu har vi i några arbetslag skaffat ett läromedel som går i entreprenöriell anda och det är bara att planera in när vi ska arbeta med det. Lärarhandledningen är bra, så det blir lätt att sätta igång. Materialet kan ni läsa om i ett av mina inlägg här på bloggen, det skrevs den 8:e oktober.

Samtidigt med detta hjälper jag min rektor att organiserar satsningen på entreprenöriellt arbete på min skola och berättar för kolleger om olika delar i detta.

Studiedagarna på Ulrikaskolan

Detta läsår är fyra av våra studiedagar vikta till att arbeta med entreprenöriellt lärande. Vi har valt att till stor del använda oss av ett material som är framtaget av företaget ”Samklang” på uppdrag av ENTRIS(=entreprenörskap i skolan)för att hjälpa till att påbörja de första diskussionerna kring entreprenörskapet och erbjuda möjligheter att fördjupa förståelsen i skolan. Vi har på Ulrikaskolan använt oss av studiematerialet, men gjort om det lite så att det passar oss bättre. En del frågor och uppgifter har vi tagit bort eller anpassat till vår egen verksamhet. Kapitel 8 har vi bara använt lite av, för där har vi annat material och kapitel 9 och 10 har vi valt att inte ta med.

Här hittar ni ENTRIS materialet vi använder oss av:

http://www.kfsk.se/download/18.53bdb7c112f8aece69580002269/1377195966922/Temadokument_webb.pdf

Materialet är uppdelat i 10 avgränsade teman. På så sätt kan man välja ett tema som känns angeläget att arbeta med detta när tid erbjuds, t.ex. på en arbetsplatsträff, ett arbetslagsmöte eller under en kompetensutvecklingsdag. Den presenterade ordningen innebär att man fördjupar sin förståelse allteftersom och vi arbetar med dem i den ordning som följer. Till varje tema finns en inledande text, ett antal frågor för reflektion och diskussion. Texten är ingången som avser att belysa och problematisera, frågorna utmanar och lockar framförallt till nya tankegångar, medan uppgifterna uppmuntrar till att arbeta med temat i praktiken.

På vår skola har vi valt att behandla två eller tre kapitel i taget. Skolans personal har i förväg fått läsa den text som tillhör delarna vi ska behandla och alla har hemma besvarat frågorna. På våra träffar sitter vi sedan i blandade grupper à ca 5-7 personer. Tillsammans diskuterar vi och pratar om texterna och frågorna, som alla även bygger på egen reflektion.

De teman som behandlas vid första tillfället är:
1. Entreprenörskap i skolan - begrepp

2. Entreprenöriella elever

3. Den entreprenöriella pedagogen

De teman som behandlas vid andra tillfället är:

4. Skola – omvärld

5. Bedömning – summativ och formativ

De teman som behandlas vid tredje tillfället är:

6. Elevcoachning och coachande samtal

7. Entreprenöriellt lärande – ett hälsofrämjande förhållningssätt

De teman som behandlas vid fjärde tillfället är:

8. Entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. (Här använder vi också annat material)   

Målet är att:

• deltagarna skall få förståelse för sina egna och varandras tankar.
• gruppen i diskussioner och med praktiska uppgifter skall sträva efter ett gemensamt förhållningssätt.
• ge deltagarna stöd i arbetet med att införa entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt i skolan.
• ge deltagarna nya tankar och infallsvinklar i utvecklingsarbetet mot en ökad samverkan mellan skolan och det omgivande samhället.

Lärande samtal

Inför varje samtalstillfälle skall samtliga deltagare se till att ha läst ovan nämnda tema, det vill säga komma förberedd till det lärande samtalet. Man har en samtalsledare och en sekreterare. När man pratar i ”lärande samtal” låter man ordet gå runt i turordning. Deltagarna sitter med fördel i en ring. Lärande samtal är en demokratisk och respektfull mötes- och samtalsform där man slipper bli avbruten eller kommenterad utan istället får tänka sina tankar till slut. När alla har pratat får man be om ordet för att ställa frågor och fördjupa diskussionerna. Här fördelar samtalsledaren ordet.

Avslut och utvärdering

Efter varje tema gör sekreteraren en kort analys samt sammanfattar vad som sagts. När det återstår ca 20 minuter av hela mötet sammanfattar sekreteraren vad som har sagts under förmiddagen; ger sin bild av hur ”det lärande samtalet” har fungerat och hur ordet har fördelats. Varje träff avslutas med en kort utvärdering genom att alla tillsammans diskutera följande frågor:

• Vad fungerade bra idag?
• Nya tankar hos mig?
• Hur vill vi gå vidare?
• Vad kan vi göra annorlunda nästa gång?
• Vad kan jag själv göra till nästa gång?

Utbildning behövs och prao är viktigt

Lärare behöver utbildning i entreprenöriellt lärande!

På Svenskt näringslivs webbsida, den 16 oktober 2014, skrevs följande:

”En ökad fokusering på entreprenörskap i skolan är bra. Det handlar både om att stärka elevernas entreprenöriella förmågor och att ge dem redskap att driva egen verksamhet. Entreprenöriellt lärande innefattar att kunskaper och erfarenheter inhämtas från omvärlden utanför klassrummet. Det är en välkommen utveckling där företagen på orten kan vara en resurs. I debatten ställs ofta övergripande bildningsideal mot entreprenörskap. För oss finns inget motsatsförhållande: entreprenöriellt lärande är en väg till bildning! Och då gäller det att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Till exempel genom att låta elever och studenter jobba med uppdrag i företag, att låta företagsamma människor komma och berätta sin historia i skolan samt satsa på prao och praktik.”

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/entreprenorskap_i_skolan/

På samma webbsida skriver skribenten Stina Dahlén om en föreläsning om entreprenörskap. Även den här artikeln publicerades den 16 oktober 2014. Det som poängteras i artikeln är att lärarnas engagemang krävs för entreprenörskap i skolan. Enligt författaren hänger det på lärarna om entreprenörskap i skolan ska kunna nå ut brett. Därför är det också viktigt att studenter på lärarutbildningarna och verksamma lärare utbildas i pedagogiken. På lärarhögskolorna behövs studiebesök hos företag och interna lärarnätverk som diskuterar arbetsformer. Ju mer lärare kommer ut och ser världen utanför skolan, desto bättre på blir de på att undervisa entreprenöriellt.  I Finland är utbildning i entreprenörskap obligatorisk på lärarutbildningarna, men så långt har vi inte kommit i Sverige.

Entreprenöriellt lärande beskrivs som ”ett pedagogiskt förhållningssätt som handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.”

Hela artikeln kan ni läsa på: 

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/entreprenorskap_i_skolan/lararnas-engagemang-kravs-for-entreprenorskap-i-skolan_600787.html 

Mina egna funderingar:

Utbilda lärarstudenter i entreprenöriellt lärande!

Vi har en del att jobba på i Sverige. Att införa undervisning om entreprenöriellt lärande på lärarhögskolor tycker jag låter som ett steg som borde tas snarast!

Låt alla högstadieelever få prao!

Alla högstadieelever borde få komma ut på prao(praktisk arbetslivsorientering), men i nuläget har flera kommuner tagit bort praoverksamheten av praktiska eller ekonomiska skäl och detta gynnar knappast eleverna. I många kommuner har man kvar två praoveckor under högstadiet, i andra har man en, men en del skolor har ingen prao. Orsaken till att t.ex. Stenbocksskolan i Ulricehamn tog bort veckan med prao i årskurs åtta 2013 lär vara att skolledningen hellre ville satsa på bredare information om yrkeslivet. Andra kommuner har avskaffat praon efter det att arbetsmiljöverket runt 2006 ställde krav på att skolan ska ta ansvar för eleverna även under praoperioden och skolorna bedömde att de inte klarade av det. Själv tycker jag att man kunde ha både och, med det menar jag både prao och en bred satsning på information om yrkeslivet. Allt för elevernas bästa. När det gäller problemen med prao borde man ta tag i dem och förändra det som måste förändras istället för att helt ta bort praon, eftersom fördelarna med just prao och de erfarenheterna man får genom prao är stora.

Utbilda lärare i entreprenöriellt lärande!

Vi behöver alla utbildning för att få nya idéer, men också för att få tillfälle till att lyssna på varandra och därmed få ökad inspiration. När det gäller utbildning i entreprenöriellt lärande ligger Ulricehamn, där jag arbetar, ganska bra till; skolledare, rektorer, förskolechefer samt flera pedagoger går på en mycket bra utbildning. Det är Navet i Borås som håller i och lägger upp utbildningen. Externa föreläsare och processledare kommer också att ingå i utbildningen, som omfattar ca 50 timmar och är uppdelad på 10 tillfällen(heldagar/halvdagar) under hela läsåret 2014-15. I Ulricehamn står vi alltså inför det positiva faktum att flera skolor och förskolor redan nu arbetar eller planerar för att arbeta mer entreprenöriellt.

Källor till info om prao:

http://www.ut.se/nyheter/slut-med-prao-for-arskurs-atta(3931972).gm

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolelevers-prao-kan-tas-bort/

http://www.jobbochskola.se/portal/prao-i-grundskolan/