Summa sidvisningar

tisdag 10 november 2015

Studietips från en professor och hjärnforskare

 Knep för att hjälpa långtidsminnet.

  • Skjut inte upp dina studier, sätt igång i god tid och upprepa sedan övandet genom att ”läsa på” vid flera tillfällen!
  • Sortera upp informationen, allt du ska lära dig på ett vettigt sätt    (dela upp, skriv ner begrepp, gör kartor)
  • Koncentrera dig på det viktigaste och börja med det!
  • Ha fokus. Se till att ingen stör dig!
  • Stäng av musik, mobiltelefoner, TV och radio.
  • Associera det du ska lära dig med det du redan vet. Hitta samband!
  • Bind ihop nya ord med inre bilder och länka dessa bilder till platser du känner till eller sätt in orden i berättelsekedjor
  • Tänk intensivt på det du ska lära dig i olika sammanhang.
  • Plugga inte alltid i samma rum, byt lokal ibland.
  • Dela upp det du ska lära dig i delar och lär dig en del i taget. Jobba i korta intervaller och ta med jämna mellanrum paus.
  • Säg högt vad du försöker komma ihåg eller sammanfatta högt för dig själv vad du lärt dig, använd dina egna ord.
  • Förklara vad du lärt dig för någon annan.
  • När du lärt dig det mesta är det bra att plugga tillsammans med någon, kanske i en studiegrupp.

Det är aldrig, aldrig, aldrig bra att råplugga!


Källor:
Dr. W.R. Klemm, amerikansk professor hjärnforskare, föreläsare och författare till 18 böcker som bl.a. handlar om hur hjärnan fungerar och om inlärning.







söndag 8 november 2015

Taylor Malis träffsäkra svar/ lärare och poet

Lärare!
Lyssna på energiknippet Taylor Mali, lärare och poet. 
En underbar adrenalinkick! Missa inte detta!
Kvick humor blandat med allvar!

Läraryrket på sin spets!
- What do teachers make?
- Teachers make a difference, now what about you?!

What do teachers make? (3 min)



Miracle workers ( 4.30 min)



Sömn och sömnbrist


Vi bör sova ca en tredjedel av våra liv!

God sömn är en förutsättning för att kropp och själ ska fungera. Problemet är att hälften av alla vuxna känner att de helt enkelt inte har tid att sova.
Våra sömnproblem har ökat kraftigt de senaste trettio åren. I snitt sover vi drygt sex timmar per natt, vilket är alldeles för lite

Så mycket sömn behöver vi
Barn 7-12 år: minst tio timmar
Tonåringar: 9–10 timmar
Mellan 20-65 år: Mellan 7–9 timmar
Över 65 år: 6 -7 timmar

Sömnen är nödvändig för att kroppen ska kunna återhämta sig och för vår mentala hälsa. Hjärnan återställs, får nytt bränsle och gör sig av med skräp och skadliga ämnen. Minnesförmågan byggs upp och förbättras, minnen och upplevelser bearbetas och lagras. Kroppen repareras, nya celler bildas. Stresshormoner bryts ner och immunsystemet stärks. God sömn hjälper oss också att hålla vikten.
Därför är det viktigt att sova (1 minut)  https://www.youtube.com/watch?v=k7pR460bqW0

 
Sömn – dygnets viktigaste aktivitet (2 minuter)   https://www.youtube.com/watch?v=gRzYes7P97A

Långvarig sömnbrist kan orsaka depression, humörsvängningar, viktuppgång, diabetes och ökad risk för hjärt- och hjärnsjukdomar. Det blir svårare att hantera stress. Reaktions- och koncentrationsförmågan försämras och det blir svårare att komma ihåg och lära sig saker. Immunförsvaret försämras kraftigt, redan efter en enda natts dålig sömn ökar risken att bli sjuk. Hjärnan kan återhämta sig efter en natts sömnbrist, men långvariga sömnproblem innebär att vi förlorar hjärnceller och ökar risken för demenssjukdomar som Alzheimer.

Sömnen är mycket viktig för barn och ungdomar. En växande kropp behöver sömn. Då bildas även en stor mängd hormoner, som tillväxthormoner och hjärnan utvecklas. Sover man för lite försämras inlärning, koncentration och prestation.

De första timmarna består sömnen mest av djupsömn med kortare perioder av drömsömn. Det är här kroppen återhämtar sig. Under sista delen är det mest drömsömn. Då behandlar hjärnan emotionella intryck och starka upplevelser under dagen. Allt bearbetas och sorteras. Den här delen är också viktig för ämnesomsättningen.

Om du bara sover tre timmar en natt kompenserar kroppen detta genom att sova mer djupsömn följande natt. Samtidigt tappar du mycket drömsömn. Om du hela tiden lider av sömnbrist är det drömsömnen som blir lidande. Livskvalitén i stort påverkas.

Varför prioriterar vi inte sömnen? Varför anser vi oss inte ha tid att sova? Kanske beror det på att vi vet för lite om hur viktig sömnen är och då kanske det här inlägget kan hjälpa till.

Råd för att sova bättre
  • Ha tyst, mörkt och svalt i sovrummet. Inga elektriska apparater eller ljud som stör.
  • Försök ha en regelbunden dygnsrytm.
  • Slappna av mentalt och fysiskt innan minst 1 timma innan läggdags.
  • Undvik att äta, röka, dricka kaffe eller alkohol sent på kvällen.
  • Använd inte surfplattor, mobiltelefoner och datorer innan läggdags. De avger ett ljus som lurar kroppen att det är dag, vilket sänker nivåerna av sömnhormon.
  • Undvik stress
  • Undvik att sova på dagen, men för några kan en kortare tupplur mitt på dagen vara bra för att rensa hjärnan.
  • Motionera på dagtid.
  • Se till att få minst 30 minuter dagsljus och frisk luft om dagen

Tips till dig som har svårt att sova  (3 minuter)

Läs mer om detta och se på fler filmer som handlar om sömn/sömnbrist på:






lördag 7 november 2015

Spaced learning

Lär dig snabbt och kom ihåg det!
Spaced learning är en undervisningsmetod för effektiv inlärning. Den gynnar långtidsminnet. Metoden bygger på relativt nya vetenskapliga rön om hur hjärnan inkodar långtidsminnen. Metoden har visat sig ge mycket lovande resultat – elever som undervisats med Spaced Learning minns mer av en lektion än elever som undervisats på ett mer traditionellt sätt.

Spaced Learning inte är någon ersättning för vanlig undervisning utan ett komplement, som passar för lektioner då man vill ge eleverna en ”faktabas”. Det kan vara en historialektion, en grammatiklektion i svenska, nya ord som ska läras in i engelska eller en fysiklektion där ny fakta presenteras. Spaced Learning passar alldeles utomordentligt bra för läxläsning. Det är också så här man bäst lär sig att cykla, för det fungerar på all slags inlärning.

Eleverna genomgår, under en lektion, tre korta men intensiva undervisningspass, mellan passen har de tiominuters pauser då de gör något annat. (Gärna rita, jobba med lera, lyssna på musik, avslappning eller dylikt)



Pass 1,
Läraren går igenom det eleverna ska lära sig, gärna med hjälp av en powerpointpresentation. Eleverna lyssnar aktivt men antecknar inte. (max 20 minuter)

Paus i 10 minuter
Gärna rita, jobba med lera, lyssna på musik, avslappning eller dylikt. Under denna tid, cirka 10 minuter, ska de inte skriva och prata så lite som möjligt. Inga samtal om undervisningens innehåll.

Pass 2
Läraren går igenom samma material en gång till, denna gång med “luckor” som eleverna får fylla i, baserat på vad de kommer ihåg. Läraren ger positiv feedback.
Läraren: Och vad kallas det när vattnet blir till ånga??
Eleven: Det avdunstar
Läraren: Ja, helt rätt … det stämmer! Det heter avdunstning, bra!

(Max 20 minuter)

Paus i 10 minuter
(samma regler som förra pausen)

Pass 3
Eleverna får tillämpa sin nya kunskap. Det kan t.ex. vara att svara på frågor, att fylla i luckor i den presentationen som användes i pass1, det kan också vara att skriva en sammanfattning med hjälp av stödord som de får ta del av.
(Max 20 minuter)

Man kan variera passen på många olika sätt t.ex. så att läraren berättar i pass 1, eleverna läser en faktatext i pass 2 och att de återberättar i pass 3.

När hjärnan skapar ett minne aktivera ett stort antal nervceller De sätts ihop som i en kedja. Och för att denna kedja ska stanna kvar måste den stimuleras flera gånger. Repetitionen måste ske utspritt, med pauser som nervcellerna måste få för att informationen ska ”fastna” och den processen tar 10 minuter.  

Läs mer på: